Jump to content
whiskyforum

Orgier på Orkney


Recommended Posts

Hej kamrater Just hemkommen från en tripp till Highland Park har jag skrivit en liten reserapport. Läs om ni pallar. Det var i all fall kul att skriva. Så småningom kommer det väl ett mer seriöst reportage i AoW, och visserligen var vi överens om att allt som hände sedan vi lämnat Arlanda skulle stanna där, men man är ju inte journalist för inte. Så här kommer den osminkande sanningen.

 

Cheers

 

 

Orkneyrapport till vännerna!

 

Åter i verkligheten efter fyra dagar när jag förmodligen bytt kalsonger fler gånger än antalet timmar jag sovit. En oförglömlig tripp rikare och miljarder hjärn- och leverceller fattigare.

 

 

Jag mötte en sliten Gerri Tosh på Arlanda i torsdags. Han hade just avslutat en turné för att branda HP i Sverige. Gerri är ansvarig för HP i Europa och Kanada. PÅ Arlanda dök så småningom resten av resesällskapet upp. Vi var 14 murvlar från olika tidningar, jorunalister och fotografer. Den enda jag kände sedan tidigare var Anders Gjörling, legenden i whiskysverige som jobbar för Diageo och som skriver i Livets Goda. En galet skön snubbe visade sig. Det är alltid lite ängsligt när man ska träffa kollegor/konkurrenter från andra tidningar. Det finns mycket konstiga typer och revirpinkande i tidningbranschen och i synnerhet ser man ner på mig som inte är riktig journalist utan en sån där överlöpare som sålt sig till reklambranschen. Därför var jag lite orolig i förväg. (censurerat) vad fel jag hade. Störsköna typer. Några galningar från Golftidningen, några sköna Kalmarbönner från Lustjakt, en cool hedersknyffel från gourmet, resfolk från Elle. Tyvärr var den kolorerade herrpressen inte representerad, men efter att ha sett flygvärdinnan på trippen upp till öarna så behövdes det inte mer av sådan inspiration.

 

 

På hHathrow satte Giörtling ribban för vad som komma skulle och bjöd mig på en fet guiness. Män som bjuder mig på guiness har direkt kvalificerat sig på listan över mina medspelare i det goda laget. Det blev mer av den varan på planet mot Edinburgh. På E-burghs flygplats hade de utökat sin whiskyshop. Jag blev naturligtvis hängande i den, dreglandes. Jag köpte en Talisker DE ifall jag skulle bli törstig på planet upp till Kirkwall. Det blev jag. På flygplatsen mötte också en reiseleiter från Edrington Group upp. Stewart, en rolig (censurerat) som bland annat jobbade med att sälja in Famous Grouse på restauranger i forna Sovjet. Ett jobb som förmodligen är lika farligt som att kränga amerikanska flaggor i bergsbyarna i Pakistan. På den lilla kärran upp till Orkney blev vi omhändertagna av en flygvärdinna som ensam är värd svaret över varför man bör bo i Skottland. Till och med damerna i sällskapet glodde hänfört och vi stackars grabbar fumlade fånigt med säkerhetsbältena. Vi snackar 98 Richterpoäng på whiskyskalan.

 

 

I Kirkwall väntade busschaufför Jim. En sann Orkneambassadör i sextioårsåldern som vigt sitt liv åt två saker: berätta om Orkney och kamma upp en av norra halvklotets coolaste frisyrer. Jim körde oss till Ayre Hotel, theeee hotel om man ska bo i orkney. Finns inte så många att välja på, men en kompetent bartender och en bred säng räcker långt. På kvällen blev det välkomstmiddag för hela gänget i hotellbaren. När ett berg av perfekta pilgrimsmusslor och en störtskön monk fish (vad det nu är) var aväten beordrade Gerri in ett par flaskor HP 18 och 30 pint av Orkneys lokala öl. Jag drack förmodligen hälften själv och i kombination med ett par flaskor vin till maten och några skålar i champagne så var det fruktansvärt nära att jag fick tillbringa ett par tidiga morrontimmar med vc-ringen om halsen. Det är tur att man är rutinerad. Vi gav i alla fall järnet till fyra på morronen. Vid Gud tror jag också att jag sjöng Bellman och drog de där historierna som bara jag tycker är roliga och som jag lärt mig under alla år jag suttit inspärrad på stormavdelningen på psyket.

 

 

Nåja, som jag brukar säga när jag blottar mig, jag har inget att dölja, eller i varje fall endast något mycket litet att dölja. Vid åtta på morronen stod en nykammad Jim utanför hotellet och väntade med bussen för att köra oss den dryga kilometern upp till Highland Park. Att stå utanför ett destilleri som man dyrkat i många år och att äntligen få komma hem är en fantastisk känsla. Det var nästan som att stå inför ett heligt tempel och fundera på om man skulle knäfalla eller stämma upp i en gaelisk sång. Det hade förmodligen blivit en tur till nån psykakut på ön i stället så jag höll mig lugn och lät Gerri och Hilda, en underbar ökvinna på 70 hårda övintrar bjuda in oss på välkomstfika, en dram och en dvd som visade sig vara en samproduktion från HP och mystiska druiders sällskap och som berättade om standing stones, kultplatser, välsignat korn och hur man kokar världens bästa sprit i skön turistfångarton. Efter rullen delades vi upp i två gäng och jag hängde med Hilda och Stewart ut på Orkneys torvmossar. Jag fick det bekräftat att jag förmodligen stammar i rakt nedstigande led från en klan torvgrävande vikingar. Jag svingade "tuscan" med van hand och de stenhårda torvgrävargrabbarna med cig på svaj och väderbitna läderansikten bara gapade av förvåning. Antagligen för att handlaget imponerade, men mer troligt för att det såg sjukt komiskt ut med en bakfull, ovårdad utlänning som stod och skyfflade torv i fulbruna lågskor.

 

 

Efter en förmiddag bland riktiga män så rullade vi tillbaka till destilleriet för lunch och en vip-tur. Vi gick igenom hela processen och fick prova allt som provas kunde av hantverket. Att det bor en framstående golvmältare i mig visste jag ju sedan tidigare så jag höll en låg profil och lät andra lära sig, Det var onekligen imponerade och en smula roligt att se hur en tandlös golvmältarkung som hette Cyril och som jobbat på bygget sedan han var nio läxade upp Gerri i konsten att svinga maltskyffel. Cyril hade för övrigt en del att lära mig i hur man svingar torv in i kölnan, dessvärre förstod jag inte en bokstav av vad han sa men jag tror att det var idel lovord, det lät nånting i stil med "det var (censurerat) unge man, jag har hittat min efterträdare."

 

 

Efter en tokigt grundlig rundvandring bland fatfyllning, och kokkärl och i varje vrå av hela höglandsparken, till och med högst upp i jävla kölnan på stålstege, kändes som fyra hundra meter eller så, så var det Gerris show och en tasting i Vip-rummet. Vi provade rubbet av vad som fanns, från new make till 30 och en vintage från 77 och den unika Capellan som bara säljs på destilleriet. Gerri rockade med en skön föreställning och jag och Gjörling log och drack. 77:an var en tung plus 90, klockren vinnare, bättre än de svenska singel casken om ni minns. Som tack för att vi stått ut en hel dag på destilleriet fick var och en en tung påse från shoppen som lön. Den innehöll bland annat en capella och jag blev som ett barn på julafton.

 

 

På kvällen rullade bussen i väg så långt man kan komma västerut till fiskrestaurangen "The Creel" vars kock två dagar innan vunnit utmärkelsen "the Scottish chef of the year". Helvete vad bra det var. Den killen kunde koka sina makaroner. Jag tvingade i mig en krabb- och skaldjurssllad och en wolf-fish (vad det nu är, troligen inte mört i alla fall). Den firren hade inte dött förgäves! Jesus, det var så gott så att det gjorde ont i knäna och chokladmoussen som kom farande till dessert är värd att skriva kärlekssånger om. Det var så gott så jag var tvungen att gå ut i köket och fråga om kocken var gift. Det var han, och hans fru tittade misstänkt på mig. Nåja, Gerri som visat sig ha lite suspekta vanor tog in ett helrör HP 25 och befallde drick! Vilket jag kände mig tvingad att ställa upp på.

 

 

Tillbaka på hotellet var vi framåt tre på natten. Då var det dags att väcka nattportieren. Det visar sig nämligen att det finns en skotsk lag - och håll i er nu. Detta underbara land! När en gäst checkat in på ett hotell måste hotellpersonalen öppna baren när gästen ber om det, dygnet runt. Det bad vi om och Gerri beställde 30 pints och en hela HP.

 

 

Morronen därpå skulle fisketidningen åka och fiska, golftidningen spela golf, gourmettidningen kolla ostfabrik och whiskytidningen köpa whisky. Jag drog i väg till stadens enda whiskybutik som visade sig vara riktigt bra. Den sålde whisky, barnvagnar och elspisar, stark koncept. Killen som hade den hade flippat ut på oberoende HP och ville kränga på mig 20 varianter jag aldrig hört talas om. Jag fastnade för hans egna HP 35 first filled sherry som var blandad med 37-årig invergordon. Den var sagolik, han lät mig prova hej villt. Jag blev kär i honom också.

 

 

På eftermiddagen var det guidad ö-tur som gällde. Jag gjorde kanske inte intryck som den mest engagerade journalist som besökt öarna men en schysst uppkammad Jim gav oss ett antal djupdykningar i brittisk krigshistoria och urgamla hedningariter. Det italienska kapellet som givit namn åt Capella-buteljeringen var en mäktig syn och liksom Old man of Hoy och naturligtvis "the ring of Brodga" dvs stenarna som pryder etiketten på HP 18. Jodå det blev en ett par drams inne i det heligaste centrumet av monumentet och Gerri varnade för att jag skulle få en "hard on" som aldrig gick ner. Jag visste dock inte vad det betydde och har inte märkt något speciellt mer än...nä det kommer jag mig inte för att berätta.

 

 

Kvällen var det en lika underbar middag med Scallops och en vacker ko, som inte heller dött förgäves, på tallriken. Jag satt mest och var nervös för hur jag skulle hålla ett tacktal till Gerri och Stewart och Maxxium, men Gjörling fixade det med glans och jag fick istället framföra mitt tack på ett mindre formellt och värdigare sätt efteråt. När vi åkte hem var det månsken över Scapa bukten och vi tog en midnaattspromenad på beachen. En av de galnaste golfkillarna tyckte det var dags att bada, och visst nollgradigt i luften och femgradigt vatten brukar ju locka fram sådana känslor. Men han dök i och blev kvällens hjälte. Självklart drack vi HP på stranden och Gjörling sjöng skotska folkvisor så att det rullande r:en dånande över kullarna.

 

 

Tillbaka på hotellet öppnade vi baren, klockan var två och Gerri och Stewart insisterade på att det var dags att spela "a drinking game". De tog in en hela HP 12 och 30 pints och sedan utbröt ett kaos där jag tack vare enormt mycket rutin och hög koncentrationsförmåga imponerade stort, klar seger tyckte jag själv. Min unga, vackra fotograf visade sig ha mindre fallenhet för den typen av seriösa spel och manligt idrottande.

 

 

Eftersom bussen till flyget gick 6.30 blev det ingen sömn, och vi var helt överens om att vi inte åkt till Orkney för att sova. Det blev en krävande tripp. Som tur var fastnade vi på Edinburg airport på grund av förseningar så det fanns mycket tid att frossa i whiskybutiken. Tjejen som jobbade där blev så imponerad av mig, antagligen för att jag är så snygg, så hon bjöd friskt och som tack för att jag förärat henne mitt besök fick jag en flaska Johnny Green Label av henne. Bra tjej, hon var gift....Jag köpte två häftiga Caol Ila 1993 Distillers edition som legat på musktellfat...skitkul sås, aldrig smakat något liknande. I E-burgh skickade vi hem Stewart, han behövde sova och vi andra drog vidare till London, trodde vi. Planet var tokförsenat och vi missade vår flight till Stockholm. Fick vänta sex timmar på Heatrow till nästa avgång. Som tur var utbröt cupfinalen på puben och när den var slut var ju whiskyshoppen värd ett besök. Jag köpte en Caol Ila till i fall jag skulle bli törstig. Det blev jag inte, och jag blev intervjuad av en marknadsundersökare som ville veta hur ofta jag besökte world of whiskies och hur många flaskor jag köpte i månaden i andra butiker. Hon trodde mig nog inte :-)

 

 

Nåja hem kom jag i alla fall till Stockholm. Och då visade det sig att de jävla apskaften skickat min väska till Kuala Lumpor eller Åseda eller vart (censurerat) som helst i världen utom till Stockholm. Det hade varit ganska bra att få sina nycklar till lägenheten där jag hade tänkt att bo, tyckte jag i alla fall i natt. Förmodligen har någon terroristknäckt redan skjutit sönder min väska i jakt på bomber och granater och därmed förstört tre flaskor trolldryck från Orkney. Någon kommer att hängas och jag njuter redan över det mail jag i morron ska formulera och skicka till British Airways. Bli inte förvånade om ni får läsa om ny vd på det företaget och om jag mycket snart skickar ett vykort från Maldiverna eller nåt där jag festar loss på ett nytt Guld-Visa från en brittisk bank. Enda trösten är att jag köpt en flaska åt Micke och att den också är borta, ha!

 

 

I alla fall är jag tillbaka i baslägret i Växjö och har skrivit dessa rader i fåfäng tro att det kan intressera någon. Nu är jag trött och tycker det är dags att gå och ta en whisky. Jag ska desutom ringa SAS bagagservice och fråga om de tycker om att vakna med hästhuvuden i sina sängar.

 

Skål

Edited by MacNilsson

Hasse Nilsson

Växjö Maltwhiskysällskap

Link to comment
Share on other sites

Vad ska man säga? Brutalt? Skönt? Eller bara helt enkelt underbart... :D

 

Efter en sådan erotisk novell så sover man gott. ;)

Counting all the assholes in the room,

well I'm definately not alone...

 

And ye, I'd rather drive my Harley

Link to comment
Share on other sites

Haha... Sitter dubbel i stolen o skrattar! :lol::lol::lol:

 

Verkar ha varit en trevlig resa!

Mathias Nilsson, Ystad

 

http://www.themaltwhiskyexplorers.com

 

# Mackmyra Cask Owner - Reserve 2006 - Rök/Ex Bourbon (Bottled 2009 & 2011)

# Kilchoman Cask Owner - 2007 - 1/10 of a First Fill Bourbon

# Lochindaal Cask Owner - 2007 - 1/20 of a Fresh Bourbon Barrel

# Mackmyra Cask Owner - Reserve 2008 - 1/16 of a Extra Rök/Ex Bourbon

Link to comment
Share on other sites

Underbart! Sitter och skrattar högt (sambon tittat väldigt konstigt på mig just nu).

Vilken underbar resa du måste ha haft. Ser fram emot den seriösa versionen också.

Magnus Fagerström

Helsingborg

http://www.magnuswhisky.com

info(at)magnuswhisky.com

Link to comment
Share on other sites

En briljant reseskildring! Att döma av din resa har du haft betydligt bättre tur med de skotska kvinnorna än vår klubbs tur till Dufftown. Där var det inte många som kunde stoltsera med frisk hy och hel garnityr.

Min tidigare önskan om att resa till Orkney har nu bara förstärkts flerfaldigt!

 

Ser fram mot artikeln i AoW!

 

/ david

David Mortimer-Hawkins

The Stockholm Malt & Metal Society

Link to comment
Share on other sites

Finns bara en sak att säja. Det var det skönaste jag läst på länge. har du en sån svada stående också så måste jag se till att du kommer hit och håller en provning.

Per Eriksson Borlänge

Webmaster i smad (www.smad.se)

Link to comment
Share on other sites

Du är kung Hasse!

Sitter här i ett kontorslandskap och försöker se seriös ut samtidigt som jag skrattar så att skärmväggarna skakar. :lol:

 

Måtte Horace Engdahl & Co ha dig i åtanke i år.

Roger Melander

Box Destilleri AB

Maltix AB

Växjö Maltwhiskysällskap

1/1 Bruichladdich, 11/20 Lochindaal, 1/20 Glengoyne, 1/30 Bladnoch and Box casks owner.

Link to comment
Share on other sites

Åh denna småländske hjälteson. Jag ska dricka din lovsång nästa tisdag!! Eller så kör vi nåt tidigare, jag e ju numera ett stenkast från ditt whiskyskåp Hasse!

 

mvh, R

::::::::::::: robert karlsson ::: whisky-monitor.com::: maltmaniacs.org ::: twitter ::: 4000+ buteljeringar provat :::::::::::::

Link to comment
Share on other sites

Robbiee....mitt skåp är vidöppet för dig. Men tänkt på att jag har otroligt nära vänner i tajta läderkläder som kör feta motorcyklar och som tycker det är otroligt sexigt med åländsk brrytning. Du är varmt välkommen...men risken är stor att du kommer att gå som Zeb Macahan och låta som Tomas Wernesson resten av livet.

Hasse Nilsson

Växjö Maltwhiskysällskap

Link to comment
Share on other sites

Underbar läsning! Nu bara måste jag gå till mitt lilla skåp och hälla upp en HP 18... Vad annars kan förära denna berättelse?

 

Kan bara instämma med det som har skrivits tidigare om det roliga i att läsa allt du skriver. Men jag tror att du har misstagit dig på en punkt. Du härstammar inte från torvbrytande vikingar, utan från skalderna av samma släkte!

 

Sláinte!

Jag vill lära mig mer om whisky!

 

Fredrik Rosin

Link to comment
Share on other sites

(censurerat) Hasse, tänk om man kunde skriva som du...

 

Tur AoW har dig, har du vägarna åt mitt håll så måste du höra av dig!

Om vi tittar lite djupt i mitt barskåp kanske du hittar material för ytterligare lite skaldning :P

Edited by johan

Skål //Johan Hofvander

whisky_hofvander_org / www_komplexwhisky_se

Link to comment
Share on other sites

Jag kan bara instämma i hyllningskören, helt j--a sanslöst rolig läsning!

Du har också sått ett frö hos mig - det blir nog Orkney nästa gång kosan

styrs mot Brittanien.

Tack för skrattfesten

/Bengt

Bengt Larsson

Mariefred

 

Share & Caskholder of Kilchoman cask # 2006/111 / Delägare i Bladnoch cask # 2007/1204 / Founding member of SWS / Friend of Laphroaig / Member of The Ardbeg Committee

Link to comment
Share on other sites

Utan tvekan det bästa jag har läst på mycket länge.

Dagen och resten av veckan är räddad.

Jag har rest en del, men nu vet jag var jag ska nästa gång ORKNEY.

 

Tack för en underbar reseskildring.

 

Emanuel

Emanuel Ringbom

Founding member of Stockholm Whisky Enthusiasts

Link to comment
Share on other sites

post-472-1147722553_thumb.jpg

Då skall man kanske bo på det här slottet!

Bengt Larsson

Mariefred

 

Share & Caskholder of Kilchoman cask # 2006/111 / Delägare i Bladnoch cask # 2007/1204 / Founding member of SWS / Friend of Laphroaig / Member of The Ardbeg Committee

Link to comment
Share on other sites

Bra jobbat HS.

 

Vi synes i veckan, får väl ta med något du alldrig haft i munnen innan (vad jag vet och minns).

;)

Mikael Weisz - Växjö

 

~Bäst att köpa upp pengarna innan de tar slut!

Link to comment
Share on other sites

Bra jobbat HS.

 

Vi synes i veckan, får väl ta med något du alldrig haft i munnen innan (vad jag vet och minns).

;)

 

:unsure::blush: hmmm....

Ingela Gustafsson

Växjö Maltwhiskysällskap

Link to comment
Share on other sites

har inte hunnit läsa detta tidigare.. men nu sitter jag på jobbet och väntar på att det ska bli lunch så då passa jag på :)

 

Det verkar inte vara alltför dumt att skriva för AoW ;) Grymt skönt skrivet, tur man sitter i eget rum då det var svårt att inte skratta B)

Magnus Rönnerup, Malmö
www.livingdeadbrewery.se

Link to comment
Share on other sites

Är det så här det går till? Mina värsta fördomar blir dessvärre bekräftade. Förtroendet för spritbolagens uppförandekod och whiskyjournalism får ännu ett skott i vattenlinjen. Tyvärr.

Åke Johansson

Hammarö

Link to comment
Share on other sites

Är det så här det går till? Mina värsta fördomar blir dessvärre bekräftade. Förtroendet för spritbolagens uppförandekod och whiskyjournalism får ännu ett skott i vattenlinjen. Tyvärr.

 

 

Åke

 

Den diskussionen tänker jag inte föra. För din kännedom kan jag informera dig om att jag är fyra tusen kronor fattigare sedan jag kom hem från Orkney, där jag var under min semester för att göra jobb jag inte får betalt för.

Hasse Nilsson

Växjö Maltwhiskysällskap

Link to comment
Share on other sites

Åke

 

Den diskussionen tänker jag inte föra. För din kännedom kan jag informera dig om att jag är fyra tusen kronor fattigare sedan jag kom hem från Orkney, där jag var under min semester för att göra jobb jag inte får betalt för.

Jag står på MacNilssons sida hela vägen i denna diskussion som vi inte sak föra.

Magnus Fagerström

Helsingborg

http://www.magnuswhisky.com

info(at)magnuswhisky.com

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

×
×
  • Create New...