vanFinkel

Om det är beställningssortiment är inget bekymmer, däremot om det handlar om engångsbuteljeringar. Mer ute efter OB eller andra former av återkommande buteljeringar. Maxpris vet jag inte om jag har, men ambitionen är att hitta 6 - 7 stycken som snittar kring ca 500 kronor per flaska.Syftet är för de som hunnit med six classics och lite till ska kunna hitta vidare i djungeln utan att ruinera sig.Clynelish DE och Longmorn är väl mina egna kandidater, men Longmorns baswhisky var väl bättre förr?

Funderar på att ordna en provning med rubriken ovan och skulle vilja ha in era tips på mindre kända, men bra whisky för en någorlunda billig peng. Med fördel såna som är någorlunda enkelt att få tag på. Så vad har ni för doldisfavoriter? Eller vill ni att de ska förbli okända?

Kombinera musik med whiskyprovning känns inte helt seriöst. Men annars kan jag inte se att det finns nån musik som man skulle lyssna på bara för att man hällt upp en whisky, gillar jag musiken utan whisky gillar jag den med whsiky. Men ska jag njuta av en riktigt bra whisky är tystnad det bästa.

Är Blair Athol'en köpvärd?

Njae, det finns kanske en kvarts miljon irländare som har iriskan som modersmål. Så det är ett levande språk bakom "the shamrock curtain". I skottland tror jag keltiskas är mycket mindre, enligt wikipedia ca 50000 har det som modersmål, i huvudsak på öarna. På Irland skulle jag bedöma att gemene man pratar iriska på samma sätt som svenskar pratar engelska, baserat på min egen erfarenhet.

Många gillar ju att slänga sig med keltiska uttryck, men på hur många/vilka destillerier pratar en majoritet av personalen någon form av keltsika? De irländska? De på de olika hebridiska öarna?

Jag vet inte vad OB är en förkortning av men den logiska uttydningen är väl "Owners Bottling"

Jag tror du överskattar kunskapen hos den genomsnittlige läsaren. Jag tror min kunskapsnivå är över medel, och jag har ingen aning om materialval i jäskar om jag ska vara ärlig. Så det går att lura de flesta hej vilt. Det finns ju t.ex. många som tror att det finns sex klassiska destillerier ... Min favoritgalenskap är väl dock boken som slog fast att Caol Ila betyder "ljudet av Islay" - överlåter till er intelligens att lista ut hur författaren kom fram till det.

Måste nog säga att det finns rätt gott om okunniga "whiskyexperter". Stötte på en som kunde visa upp diverse tjusiga diplom, står bakom disk på diverse Whiskyfestivaler och har synts i bl a Allt om Whisky men som saknade fundamental "Whiskyallmänbildning". Trodde t.ex. att blend var en blandning av Single Malt och olagrad sprit. I praktiken allt personen sa som svar på frågor var fel i de fall jag hade en aning om svaren (det var i samband med en Whiskyprovning för i huvudsak "nybörjare"). Så systemet är tyvärr inte sämre än de flesta. De stora firmornas reklam är ju rätt fullt av lurendrejeri också. Sedan finns det ju en del extremt kunniga man stöter på som tur är.

Lord Calvert är i och för sig en dålig whisky, men det finns ju sånt som är MYCKET SÄMRE. Eftersom jag inte druckit "Whisky aus dem Steigerwald L93" eller något thailändskt (som väl inte är Whisky) så håller jag Braunstein som det sämsta. Vad gäller hemkört med essens så beror ju det helt och hållet på kvaliteten på sponken. En bra hemkörd med essens är bättre än Braunstein (och Thailändarna och Steigerwald skulle jag tro), ja kanske även Lord Calvert.

MacNilsson, vet inte om du missförstod mig - självklart så är det mesta smakbeskrivningar (eller rent strikt luktbeskrivningar) och inte vad som finns i drycken - men det som ger smakassociationen kommer ju någonstans ifrån (vattnet, malten, jästen, eken, ...). Vad gäller husstil tycker jag personligen att t.ex. Lagavullin har "tjära" som sådan (men min Lagavullinerfarenhet är rätt begränsad). Sen är ju smakassociationerna väldigt personliga. Mickeman - det stämmer det du säger att man känner röken mindre och mindre för varje "varv" man tar och därmed kan uppfatta övriga dofter/smaker. Sen finns det ju dofter som rensar smaklökarna - kaffebönor är en personlig favorit - men jag tror att även de har svårt att bita på den "immunitet" som du nämner. Sen bidrar ju alkoholen till att döva smaklökarna så alla dofter/smaker tenderar att därför avta. Det är dock inte en berusningseffekt - dvs det händer oavsett om man spottar eller inte. För oss vanliga så är spottandet bara ett sätt att göra provandet mer artificiellt som jag ser det. För de som provar i jobbet (eller av andra skäl väldigt ofta/mycket) så kan det ju vara bra för hälsan. Dessutom möjliggör det ju bilkörning betydligt snabbare.

Skälet till att du inte tycker att Supernova är så mycket rökigare än vad en vanlig Ardbeg (Ardeg 10 t.ex.) är att smaklökarna klarar bara av att uppfatta röksmak upp till en viss nivå, över den nivån så smakar allting bara väldigt rökigt. Gränsen är (antar jag) individuell men ligger vad jag förstått för de flesta strax över där de flesta "normala" Ardbeg har sin rökhalt, medan Supernova (för att inte tala om Octamore) ligger över gränsen. Alltså - om man skulle kunna tillsätta "rök" (fenoler) utan att i övrigt påverka smaken på en Whisky som redan har en fenolhalt på 75 ppm, så spelar det ingen roll hur mycket du tillsätter - du kommer tycka den smakar likadant hela tiden.

Dagis var en bra doftassociation som jag nog måste lägga till i mitt Whiskyprovarvokabulär.Bland de mer speciella jag själv upplevt eller varit med andra som använt är: - järnfilsspån (och mekanisk verkstad) - rastplatsurinoar (Glenmorangie Finealta om jag minns rätt) - Grebbestad - kökkenmödding & septitank - skumbanan (används ofta) - godiset viol (Bowmore) - Oktober (årstider och olika sorters väder är ofta väldigt målande) Sen brukar beskrivningar av hur smaken upplevs i munnen alltid vara givande (visualisera genom att beskriva den som bred eller djup, eller överallt eller ingenting) - det är ju i praktiken ett sätt att beskriva vilka smaklökar som mest triggar på en viss Whisky vilket ju är en smakbeskrivning.

Torvsmaken kan komma via vattnet som används för utspädning vid tappningen - vattnet som används innan destillering ska enligt forskning inte påverka smaken alls (vet dock inte om jag tror på det). Sen finns det gott om rök som inte har med torv (eller tjära) att göra. Mackmyra kör ju enrisrökt malt som exempel.

Lite halvt off topic men ändå - det är värt att prova att dricka Whiskyn på de olika sätt man kan dricka den. 1. Dricka med fokus på att dricka (=supa, bli full) 2. Dricka för att det är gott (ta en whisky, strunt samma vilken nästan) 3. Dricka för att njuta (fokusera på njutningen - t.ex. som en belöning till sig själv) 4. Dricka för att bedöma: är den köpvärd, vilken är bäst av de jag provar, sätta poäng, ... 5. Dricka för att analysera: hitta dofter mm Ordningen är efter hur mycket tid och uppmärksamhet man ger Whiskyn. Och i sista fallet dricker man nog inte ens Whiskyn då man spottar ut den. Min erfarenhet är att upplevelsen varierar väldigt mycket mellan hur man dricker den (vilken tid och uppmärksamhet mm). Det finns dofter och smaker som kräver tid - har t.ex. förstått att du måste ha whiskyn minst 6 sekunder i munnen för att fånga upp alla smaker. Sen skulle jag inte bekymra mig om att försöka sätta ord på alla dofter och smaker - tvingades jag välja mellan njutning och analserande är ju valet enkelt så länge analyserandet inte är ens jobb (det mesta man lär sig om hur man ska prova Whisky utgår ju faktiskt från hur yrkesmän provar sin Whisky - inte från hur man bäst njuter av sin Whisky.

Som många tidigare sagt - drycker som inte är Whisky men kallas Whisky är ju inte så intressanta att relatera till. Sämsta skotska Single Malt jag testat är ju klart Drumguish. Sämsta Single Malt är väl dock den danska Braunstein.

Schysst PR-BS. Snygga glas MEN jag vet inte var "tänkt till" hör hemma här - ökad risk för att spilla eller den ökade luftgenomströmningen man pratar om (det är ju just det man inte vill ha med tulpanformat glas). Vad gäller champagnepyramiden så är väl frågan när det är dags att börja vaska sin Port Ellen - för det är väl också "coolt"?

Aberlour A'bunadh är i mina ögon prisvärd liksom HP 18. Kan däremot hålla med om Bowmore. Har provat kanske 10 olika och enbart en har varit värd att prova igen (en 17 yo köpt för tiotal år sen). Den smak jag hittat i den som inte hör hemma i Whisky är Viol (godiset). Finns också en eftersmak av sura uppstötningar i vissa Bowmore. Vanliga Laphroaig 10 (medan CS är så mycket bättre) och Lagavullin 16 är väl också överskattade. HP 12 är ju inte heller nån höjdare - och generellt är väl de flesta Macallan rätt överskattade (finns några lysande undantag dock). När jag tänker efter är nog Laphroaig 10 inte riktigt värd en plats på denna lista (dvs den är OK). En Whisky som jag läser mycket positivt om vars storhet jag inte riktigt insett ännu så är det Glenlivet Nadurra. Inte för att det är nåt egentligt fel - men sååå fantastisk är den ju inte.

Med tanke på att man förväntas spotta ut whiskyn vid whisky-Vm så är väl bortkastningen av whisky i filmen inte så konstig. Jag har generellt svårt att förstå att många provar whisky som de som gör det som yrkesutövning. Jag antar att de flesta av oss provar whisky för att: a) testa ny sorter (vidga vyerna) njuta c) ha kul d) komma fram till om något av det vi provar är värt att köpa. Med detta syfte så borde man prova på helt annat sätt om man är master blender eller Jim Murray eller liknande. Att de spottar är ju för att undvika yrkesskador, men åtminstone jag provar ju inte så mycket så ofta så att jag förstör levern eller kommer gå runt och vara ständigt berusad. Jag gillar dock att boktipset är "uppskatta Whisky" men den verkar vara svår att få tag på för rimlig peng.

Heat 1 har jag ingen åsikt om men skulle jag gissa blir det Linkwood-BenRiach-Glen Ord. För Heat 2 så skulle jag rangordna dem enligt: Glenmorangie Quinta Ruban Glenmorangie Lasanta Glenmorangie Original Glenmorangie Nectar d'Or Men min upplevelse av Nectar d'Or varierar friskt, ibland mycket god ibland som ett misslyckande. Quinta Ruban är hursomhelst min klara vinnare.

Vet någon om det finns någon bra hemsida (eller bok för den skull) som handlar om provningar ur ett lite mer vetenskapligt perspektiv, kan t.ex. handla om hur olika saker påverkar vårt omdöme? Behöver egentligen inte handla om whiskyprovningar specifikt utan information om all typ av dryckesprovning är intressant.