I dagens Dagens Nyheter skriver Lars Jonung om utländska ägarövertagande av svenska företag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=5...ousRenderType=2 Han menar bl a att det finns ett värde i att behålla företag i svensk ägo eftersom ägandet har viktiga samhällsekonomiska aspekter. Var ägandet ligger påverkar t ex lokalisering av huvudkontor, forskning och utveckling liksom tillverkning och därmed även bl a var arbetsmarknaden för kvalificerad personal hamnar. "Vår ekonomiska framgångssaga, vårt välstånd, har byggt på ett starkt inslag av inhemskt ägande av företag och industrier. Ett konkurrenskraftigt inhemskt ägande bör därför vara ett mål i sig för den ekonomiska politiken." Emellertid, menar Jonung, har Sverige inte en ägarpolitik som är anpassad till omvärlden. Ett exempel han nämner är Scania. Medan Volkswagen genom lagstiftning skyddas mot utländska uppköp finns inte motsvarande skydd för svenska företag. Jonung ifrågasätter också utförsäljningen av statliga företag: "Om det saknas privat kapital och intresse inom Sverige, övergår det statliga ägandet i ett utländskt. Är detta målet med utförsäljningen? Här krävs en väl genomarbetat ägarpolitik, anpassad till den öppna värld vi lever i." En anledning till den nuvarande situationen, enligt Jonung, är avskaffade regleringar i förening med svensk förmögenhetsbeskattning. Jonungs lösning är att öka den privata förmögenhetsmassan i Sverige, dvs göra oss rikare, så att vi kan konkurrera på lika villkor med utländska uppköpare.
Följer man Jonungs resonemang så är det inte idag V&S (och andra statliga företag) ska ut för försäljning. Förtjänsten att behålla företagen i svensk ägo är större än välsignelsen av den lilla ljumma rännil som en kort tid skulle förmå att värma i den svenska statsbudgetbyxan
