John Barleycorn skrev:Tycker inte man kan blanda in priset i 100-poängssystemet
Jag kan också hålla med om att priset inte skall vara med i betygsättningen. Kör man blindprovning så styrs man ju inte av pris, destilleri etc. Men visst kan man påverkas av pris etc när man inte provar blint. Är den bra kanske en dyr t o m får pluspoäng och är en dyr dålig så drar det ner betyget. Tyvärr är det så, dvs att förväntningar spelar in. Det är mänskligt. Att köra blindprovningar är ju då det bästa. Men att alltid köra blint tror jag inte håller. Att gå på en dyr blindprovning kan ju göra att man avstår. Ibland behöver man ju lockas och få gå och ha förväntningar och drömmar.
ardbeg67 skrev:Jag kan också hålla med om att priset inte skall vara med i betygsättningen. Kör man blindprovning så styrs man ju inte av pris, destilleri etc. Men visst kan man påverkas av pris etc när man inte provar blint. Är den bra kanske en dyr t o m får pluspoäng och är en dyr dålig så drar det ner betyget. Tyvärr är det så, dvs att förväntningar spelar in. Det är mänskligt. Att köra blindprovningar är ju då det bästa. Men att alltid köra blint tror jag inte håller. Att gå på en dyr blindprovning kan ju göra att man avstår. Ibland behöver man ju lockas och få gå och ha förväntningar och drömmar.
Lösningen då heter halvblind provning .
Jag tror det krävs mycket stor erfarenhet och hög självinsikt för att kunna prova (och betygsätta) vid en öppen provning. Och inte bara vid en öppen provning utan även vid provning med andra provare där diskussion förs öppet! För visst påverkas de flesta av vad andra tycker och avskyr alla vid bordet en whisky är det inte svårt att sänka sitt eget initiala betyg.
Därmed inte sagt att det är omöjligt men det är svårt och förunnat mycket få.. för som du säger, det är mänskligt att imponeras (eller tvärtom!) av exklusivitet men "imponeringsgraden" tror jag sjunker med erfarenheten och den distans man förhoppningsvis får med tiden.
Nåväl. Det enklaste är att inte betygsätta alls antar jag! Men ack så tråkigt..
robertk skrev:Lösningen då heter halvblind provning .
Jag tror det krävs mycket stor erfarenhet och hög självinsikt för att kunna prova (och betygsätta) vid en öppen provning. Och inte bara vid en öppen provning utan även vid provning med andra provare där diskussion förs öppet! För visst påverkas de flesta av vad andra tycker och avskyr alla vid bordet en whisky är det inte svårt att sänka sitt eget initiala betyg.
Därmed inte sagt att det är omöjligt men det är svårt och förunnat mycket få.. för som du säger, det är mänskligt att imponeras (eller tvärtom!) av exklusivitet men "imponeringsgraden" tror jag sjunker med erfarenheten och den distans man förhoppningsvis får med tiden.
Nåväl. Det enklaste är att inte betygsätta alls antar jag! Men ack så tråkigt..
mvh, Robert
Ja, halvblinda provningar är bra. Man får ram, duk och vissa konturer men får själv färglägga tavlan. Sedan brukar jag alltid hävda att det skall vara tyst inledningsvis på provningar för att alla skall få bilda sig en EGEN uppfattning. Detta för att inte påverkas av andra. Sedan hoppas man ju på att de står för det de initialt kom fram till, men så blir det ju inte alltid ...
Javisst blir det tråkigt om man inte tar ställning på något sätt, dvs poäng eller liknande. Då går ju själva poängen med provningen förlorad tycker jag. Sedan, när jag själv sitter hemma och njuter av något känt, då sätts ju sällan några poäng. Då är det bara njutning som gäller, men det är ju en annan sidan (fortsättning) av whiskydrickandet.
Det är inte världens viktigaste sak om man sätter 92 eller 94 poäng på en whisky.
Jag håller med om att det är spännande och kul att se fram emot en provning och bygga upp förväntningarna under tiden. Ibland överträffas förväntningarna och whisky får en extra poäng eller två som den kanske inte hade fått blint, men vad gör det egentligen? Det är mina betyg och det är jag som är enväldig domare över mina betyg.
Jag ändrar ibland betyg när jag provar om en whisky blint (eller vid mer nyktert tillfälle än mässan då jag provade sist), men det gör jag än en gång för min egen skull och inte för nåt annat.
Jag håller med om att för ett så exakt rättvist betyg som möjligt ska det provas helblint, men även då kan det bli knas på betyget. Det kanske provas enbart värstingklass whiskies och risken finns att en 91 poängara "bara" får 89 för de andra 3 som provades var 94 poängare. Nästa gång man provar den whiskyn har den sällskap av 3 stycke 78 poängare. Hur många sätter 89 igen tror ni?
Sen kommer ju även det här in med att man kan prova endast en enda whisky en kväll och ge den 89 poäng. Nästa gång man provar den helt ensam får den 87 poäng. Båda testerna gjorda helblint, men den ena gången testade man klockan 19.00 efter en slitig dag på jobbet och den andra gången testade man klockan 14.00 i lugn och ro en lördag eftermiddag. Vilket betyg är det "rätta"?
Jag sätter betyg och kommentarer på allt jag testar men det är inte dödsallvar för det. Men det är väldigt roligt!
Att sätta betyg är ju ett personligt och mina betyg sätts bara för mitt eget höga nöjes skull och för att ha en referensram för framtida inköp och provningar. Naturligtvis är de mycket subjektiva och utsatta för all möjlig påverkan; den givna situationen, vad jag tycker om destilleriet, om tappningen fått bra betyg av andra etc. etc. Helblint minimerar dessa faktorer, men som Bunker säger så är ju betyget då mycket beroende av konkurrensen vid just det provningstillfället. Ett objektivt betyg är och förblir en utopi!
Prova helblint vid två olika tillfällen tillsammans med en känd referenswhisky, t.ex. HP 12.
Själv poängsätter nästan alltid när jag är ensam och minst vid två olika tillfällen med en lämplig referenswhisky, förvisso med vetskap om vilken whisky som testas.
För min del betyder dagsformen oerhört mycket varför betygssättning utan referenswhisky mer liknar en "tombola".
Senast redigerad av sam gutenwik den ons dec 19, 2007 10:25 am, redigerad totalt 1 gång.