Sedan hemkomsten från Limburg har det blivit en och annan whisky.
Först en riktigt intressant provning av sex st Nikka Key Malts (rekommenderas vid tillfälle):
Nikka Coffey Grain OB 12 år "Woody & Mellow" -->
76 p. (bra doft men sedan klart sämre)
Nikka
Miyagikyo OB 12 år "Soft & Dry" -->
76 p. (godkänd rakt över, men inget godis)
Nikka
Miyagikyo OB 12 år "Fruity & Rich" -->
83 p. (bra rakt över, liten dipp i e-smaken)
Nikka
Yoichi OB 12 år "Woody & Vanilla" -->
86 p. (bra doft och komplexitet, smaken något sämre)
Nikka
Yoichi OB 12 år "Sherry & Sweet" -->
84 p. (bra rakt over, utan att glänsa)
Nikka
Yoichi OB 12 år "Peaty & Salty" -->
90 p. (finfin doft och smak, inte riktigt lika bra e-smak och komplexitet men ändå klart bäst)
Fortsatte med ett gäng Yoichi’s:
Yoichi OB 10 år -->
82 p. (på gränsen mellan godkänd och bra)
Yoichi SMWS 116.13 23 år 1985 "Tomber Wood Bonfires" -->
89 p. (elegant och ganska mogen med såväl frukt som rök)
Yoichi OB 17 år 1987 cask # 254830 -->
89 p. (ganska mogen med fin sötma i doft, i smaken kommer ganska tung rök som får en att tänka på Islay, bäst i e-smaken)
Yoichi OB 1991/2007 cask # 129493 -->
90 p. (bäst av dessa med mognad och komplexitet, bra balans på dofter och smaker)
Yoichi OB 1989/2005 cask # 127032 -->
84 p. (bra men inte mer än så, känns ungdomlig och har en slags honungssötma som inte leder den ända fram till mig)
Yoichi OB 15 år 1991/2006 "Powerful & Elegant" -->
88 p. (viss elegans och mognad med kryddiga oliver, frukt, sötma och viss rök, bäst i doft)
Dags för lite sågning:
Invergordon single grain Bladnoch 36 år 1972/2009 cask # 95390 -->
73 p. (godkänd i doft trots ganska stort inslag av salubrin, knappt godkänd smak, enkel och lite torr, hade jag provat dessa blint hade jag gissat på en ålder av max hälften av det verkligen, jag är sannerligen glad att jag inte köpte några flarror av dessa)
Invergordon single grain Bladnoch 36 år 1972/2009 cask # 108254 -->
74 p. (lite bättre i smak än ovan, i övrigt gäller samma kommentarer)
Lite Glengoyne’s:
Glengoyne OB Special Edition Swedish Oak Finish -->
83 p. (bra rakt över men smaken är lite besk/sur, inget köp vad gäller doft/smak för min del)
Glengoyne OB 21 år 1985 SC sherry butt # 629 -->
87 p. (riktigt bra rakt över men lite väl mycket torr sherry i e-smaken för min gom)
Glengoyne OB 1984/1998 SC # 790 -->
84 p. (doften är bara godkänd med sin popcorn-smörighet, smaken är bra dock utan att glänsa, har viss komplexitet)
Glengoyne OB 19 år 1985 SC # 608 Summer -->
84 p. (bra rakt över, återigen gör dock sherryn den lite mera trubbig och torr i e-smaken)
Var det bättre förr?
Laphroaig OB 15 år -->
89 p. (jag gillar verkligen denna Laffe, doften är mycket bra med sin elegans samt blandningen av apelsin och rök, smaken är nästan lika bra medan e-smaken är lite vek och dess sämsta element)
Laphroaig OB 18 år -->
88 p. (är 18 år och 48 procent till det bättre? Jag säger nej i detta fall! Visserligen är den mycket bra rakt över men den glänser inte till någonstans, jag hittar drag av "medelålders" (typ Airigh Nam Beist) Ardbeg i både doft och smak, det är väl inte fel att lika Ardbeg men jag gillar Laffe’s speciella doft/smak och vill inte att den skall bli mera lik sina konkurrenter, jag vill ha mångfald i doft/smak bland rökarna, jag kommer köpa flera Laffe 15 år, den har något som 18-åringen inte har)
Till sist lite Port Ellen’s från DL/OMC:
Port Ellen DL/OMC 1982/2001 19 år sherry cask -->
89 p. (en komplex och bra PE som har mycket gott i sig dock utan att glänsa det lilla extra)
Port Ellen DL/OMC 1982/2002 20 år -->
85 p. (en lite mindre bra PE, svag men elegant rök, märklig med både mogna som ungdomliga inslag)
Port Ellen DL/OMC 1976/2000 24 år -->
90 p. (bäst av dessa fyra, elegant rök och mognad innehållande sötma och frukt men även en tilltalande kryddighet)
Port Ellen DL/OMC 1979/2006 26 år refill butt # 2856 -->
88 p. (en ganska komplex och bra PE som har mycket gott i sig dock utan att glänsa det lilla extra)
Samt till sist ett lite lurigt
blindskott från emvima:
Ger den knappt godkända
76 points. (ganska bra doft som ofta bourbons har, blir inte riktigt klok på den då det finns en del bra saker i den men den väger ändå över åt andra hållet, smaken är lite för kryddettrig och torr för min smak, på något sätt så känns det som en korsning mellan en bourbon och en Edradour,
sherrylagrad bourbon eller kanske en dito rye, hur fel har jag?)
Over and out (jösses, ingen har nog orkat läsa ända hit)!
