Sådärja....hemma igen efter tre rusiga dagar i Stockholm. Oavsett vad domarna kommer att säga i sina hitte-på-tävlingar så kommer här facit.
Mässans bästa malt: Port Ellen 8:e release
Mässans bästa öl: Sierra Nevada Harvest
Mässans hedersomnämnande: Diageo, rysligt bra line up i årets monter. Jag ska sluta gnälla på att det mest är trist standardsås där inte Kuuttanen och Sundblom är.
Mässans roligaste free dram: Black and White Bowmore, jodå, värda sina 83 poäng ungefär. Den japanska whiskyn i montern var i några fall 10 poäng bättre.
Mässans säkraste kort: Dewar Rattrey, sedan Susan Colville börjat som chief nose överraskar de gång på gång, allt är obehagligt bra. Bunna 31 är flytande kärlek.
Mässans goaste gubbe: Herr Braunstein, hans öl är kanonbra, han är vänligheten personifierad och hans whisky måste bli bra framöver.
Mässans galnaste: De finska figurerna som beställde varsinn sexa Tullibardine a 200 kr cl, och shottade dem. Sa att den var skarp och gick.
Mässans tråkigaste: att jag inte han med allt jag ville och jag missade några tunga montrar. Maxxium förlåt, men fantastiskt kul hade vi på torsdagskvällen (Tack)
Mässans snyggaste: Emma såklart, välkommen tillbaka efter mammaledigheten
Hasse
