Just nu drickes...

[whiskystore]

provat ardbeg ten L6, blue hangover 30 yo, ardbeg mm 1991, laffe cairdeas, sazerac bägge och rockat skallen av mig med stefans hårdrocksblandning yee ( jää )

cheers and saludo el comrades

[J_R]

Ikväll blev det:

Highland Park 18

Laphroaig Cairdeas

[Mattias]

En stadig dram Glenfiddich 12yo till fotbollen igår kväll.

[mejparn]

Igår blev det

Glenmoray 16

HP 18

Ardbeg besten

[Mattias]

En söndagsdram ur en nyöppnad butelj,

Convalmore 28yo OB, d. 1977, b. 2005, 57,9%

[Herke]

Laphroaig 17år Signatory Cask strength collection -90/-08, inte helt fel!

[Reasoner]

Idag blev det:

The Balvenie 12 yo DoubleWood

Port Ellen 22 yo 1983-2006 Provenance Sherrycask #2251

Caol Ila 1982-2007 Berry Bro's & Rudd Cask #727/728

Cragganmore 14 yo 1993-2007 37.34 SMWS 'Balm of Ballindaloch'

Förbaskat bra kväll helt enkelt!

[ardbeg67]

Körde "ett destilleri skall bort" härom kvällen i egen konstgjord regi. Året var väl kring 1982/1983 då ett beslut skulle tas om Caol Ila eller Port Ellen skulle stängas. Nu är det dock 2008 och jag gjorde ett litet försök till att undersöka om de tog rätt beslut vad gäller whiskykvalitet. Det de då hade att tillgå var väl Port Ellen whisky upp till ca 15 år, dvs inte mycket äldre whisky att jämföra med. Därför har jag försökt att jämföra de båda med lite yngre sorter. Idag är det ju inte lätt att finna Port Ellen som är < 15 år, då alternativen är få. För att jämföra rätt så borde ju även unga Caol Ila's tillverkade på 70-talet ha varit med. Men nu blev det väl Caol Ila-sorter från 90-talet.

Dessa sorter provades:

Port Ellen OB 10 år Ceramic bottle 43% --> 87 p. (D: fruktig, lätt rökig, elegant för sin ringa ålder, viss sälta och ekkryddighet. S: fruktig, lätt rökig, elegant och kryddig. ES: stora likheter med smaken men lite matt/svag. B: imponerande för sin ålder, 10 år och så elegant och ren, lider dock lite av sin låga alkoholhalt.)

Caol Ila OB 12 år 43% --> 82 p. (D: fruktig, sötrökig, ungdomlig, lite smörig, viss sälta och ekkryddighet. S: kryddig, lätt rökig, viss fruktighet, enkel/okomplex. ES: växande, fruktrökig, viss kryddighet, ganska bra. B: en okey whisky som dock saknar komplexitet.)

Caol Ila OB CS 59.6% --> 83 p. (D: fruktig i form av päron, lätt rökig, ungdomlig, viss sälta och ekkryddighet. S: som 12-åringen men en uns beska finns och även viss sälta. ES: liknar smaken och är ganska bra. B: snäppet bättre än 12-åringen men för mig är den CS på 55% som fanns i början lite bättre.)

I mitt "icke vetenskapliga" test så var alltså Port Ellen bäst. Port Ellen är ju annars känt för att vara en whisky som når finfin kvalitet lite senare, dvs efter ca 20 år. Men här ser man att även en yngre kan vara bra. För att vara säker hade givetvis flera tester behövts men också Caol Ila's från samma tidsepok. Dessutom är ju detta bara mina smaklökar. Men ett litet steg är det ju ändå ...

Visserligen ville det nog mycket till om inte Port Ellen skulle stängas ändå. Lagavulin var givet att bli kvar och i Caol Ila hade stora pengar investerats. Så hade ju även skett i Port Ellen efter återöppnandet 1967, men det var nog inte samma summor som spenderades på Caol Ila lite senare. Därför var kanske inte beslutet vilken whiskykvalitet de två kombatanterna hade, utan helt andra saker precis som valet av Glenkinchie istället för Rosebank.

[AndreasBorg]

Jag var på röntken igår. Fick tråkiga nyheter, bägge mina nyckelben är helt kassa! Tråkigt, tråkigt.

Sjukskriven och går på tabletter. Dokterna sa att det går bra att dricka alkohol men inte i sammband med när du tar dem.

Så nu tar jag mig en välförtjänt Bowmore Darkest (Pre.2005). En av de bästa Bowmore jag drukit. 89p

[Mattias]

Firar in semestern med en dram HP 21yo.