100 Poängsystemet?

[Robert Reinsson]

Det roliga (eller konstiga..) med 100P skalan är att man i stort jobbar med 30P, 70-100

VI använder en 30-gradig skala när vi testar, från början inte tänkt att möta 70-100, men vi har insett att det faktisk stämmer ganska bra.

Vi har delmoment i våra kriterier och det fungerar bra tycker vi.

Poängfördelning enligt följande:

Färg och form, 0-5p

Doft, 0-5p

Smak, 0-10p

Eftersmak, 0-5p

Helhetsintryck, 0-5p

Sammantaget, så kan man säga att vi tycker att smaken är den enskilt viktigaste komponenten, därav max 10p. En del tycker att "vadå, färg och form? Men det är ganska intressant att se hur whiskyn ser ut, både själva färgen men även konsistens, klarhet, kropp och beteende i glaset med tårar och ben.

Vad innebär detta? Vi kommer inte att ge någon whisky "70p" på 100-skalan, för då är det en total katastrof enligt vårt sett att se det så där går vår skala lite högt. Kommer vi upp på välutdelning, över 20 poäng då är det en bra sort, men 20-22p är isig lägre än "92" på 100p skalan...

Med lite känsla så kan vi översätta våra tester till 100p skalan om vi så vill, för att få in det i "banken"

Fuknar för oss i Njuta.nu

[Fogass]

En del tycker att "vadå, färg och form? Men det är ganska intressant att se hur whiskyn ser ut, både själva färgen men även konsistens, klarhet, kropp och beteende i glaset med tårar och ben.

Det tråkiga med skottar är att det är tillåtet att färga whiskyn! Så jag betygsätter inte färg eller form överhuvudtaget!

[Mickeman]

Om jag skulle betygsätta Blended whisky samt icke skottsk whisky hamnar en hel del på under 70p.

Någon mer än jag som testat Bagpiper från Indien eller Meh-kong från Tailand?

[Mathias Nilsson]

Eller en blended "007 Bond" buteljerad i Kenya?

Eller en blended "John Wood" buteljerad i Senegal?

*hrm*spolarvätska*hrmm*

[Martin Åström]

Jodå,mekong e ja bekant me en hel eller delvis kemisk

produkt har det ryktats mej,kan säker vara bra mot kolik

då den får det mesta i magen att komma ut i en

oehörd hastighet

[Bullie]

Personligen tycker jag att MM's lista är en bra utgångspunkt....

(Har nog aldrig betygsatt en whisky under 40 poäng själv, men ändå!)

[Hakan G]

Mekong, hmmm.

Jag har en flaska hemma, men Mekong gör sig bäst i djungeln när man är i Thailand.

Om man skulle poängbedöma Mekong så får den nog mycket högre poäng om man gör bedömningen i Thailändska djungeln än om man sitter i sin tv-soffa i Sverige.

Det leder mig till en fråga! Jag öppnar ett nytt ämne med den frågan.

[Mickeman]

Mekong, hmmm.

Jag har en flaska hemma, men Mekong gör sig bäst i djungeln när man är i Thailand.

Om man skulle poängbedöma Mekong så får den nog mycket högre poäng om man gör bedömningen i Thailändska djungeln än om man sitter i sin tv-soffa i Sverige.

Det leder mig till en fråga! Jag öppnar ett nytt ämne med den frågan.

Whiskyn blir väl knappast bättre men upplevelsen av den blir bättre.

Därför är ju betygen säkrast på dem man provat vid flera olika tillfällen och gett ungefär samma poäng.

[MacNilsson]

Kamrater

Det pratas ofta om bedömning och betygssystemet vi använder. Själv tycker jag egentligen att det är omöjligt att betygssätta malt i andra termer än dålig, bra och riktigt bra, fast jag har märkt att jag mer och mer brukar använda 100-systemet. Ska man överhuvudtaget fästa någon vikt vid betyget bör man prova whiskyn blint. Och med en bra och öppen referens i ett glas. Till exempel HP 18, som är fantastiskt bra, har lite av det mesta och dessutom ett kanonpris. Bestämmer man sig för att denna scorar 90 poäng fungerar den som en smaklinje och man kan med trovärdighet för sig själv och andra uttala sig om och bedöma de blinda prover man jämför med.

Att på fyllan klockan halv tolv på en mässa eller på krogen komma med kvällens femtifjärde dram och sluddrande slå fast att den är värd 93 poäng är lika dumt som att hälla päronsoda i Laphroigen.

Cheers

Hasse

[patrik]

Det pratas ofta om bedömning och betygssystemet vi använder. Själv tycker jag egentligen att det är omöjligt att betygssätta malt i andra termer än dålig, bra och riktigt bra, fast jag har märkt att jag mer och mer brukar använda 100-systemet. Ska man överhuvudtaget fästa någon vikt vid betyget bör man prova whiskyn blint. Och med en bra och öppen referens i ett glas. Till exempel HP 18, som är fantastiskt bra, har lite av det mesta och dessutom ett kanonpris. Bestämmer man sig för att denna scorar 90 poäng fungerar den som en smaklinje och man kan med trovärdighet för sig själv och andra uttala sig om och bedöma de blinda prover man jämför med.

Sant, men det funkar bara vid den provning man har referensen. Om man vid näste provning ger HP18 85 poäng så får man problem. Jag har själv gjort bort mig i min tidiga whiskykarriär genom att sätta betyg relativt någon "referenswhisky". Eftersom smaken ändrar sig över tiden och säkert också beror på humör, förväntningar, etc. så har jag bara ett system som funkar skapligt: Att prova samma whisky vid flera tillfällen, gärna mot olika whiskysorter.

Att på fyllan klockan halv tolv på en mässa eller på krogen komma med kvällens femtifjärde dram och sluddrande slå fast att den är värd 93 poäng är lika dumt som att hälla päronsoda i Laphroigen.

Sant igen. Det gäller att ha viss självinsikt. Om man däremot ger en bra whisky 5 poäng extra med lite alkohol i kroppen sittandes i sin favoritfåtölj så är väl ingen större skada skedd? När jag dricker för njutningens skull sätter jag dock inte betyg alls. Ibland ska whisky bara vara god, inte sönderanalyserad.