oanka skrev:Macallan 12 är svårslagen! Bra Bang for your bucks, tycker jag, så det finns ingen anledning att tro att gräset behöver vara grönare på andra grönområden.
Macallan 12:an slog i alla fall Broran och Teaninichen i kvällens startfält här hemma, enligt mina smaklökars dagsform. (En annan dag hade kanske rankingen blivit helt annorlunda).
"Udda" sorter och buteljeringar bör nog inte vara ett självändamål i sig - tar man in pengaaspekten så kan man ibland ifrågasätta om vissa saker i barskåpet verkligen var så smarta inköp ur Njutning Per Krona-aspekt.
Men är man född nyfiken så kan det lätt bli att samlingen växer (och plånboken blöder).
Håller med dig oanka! Det är nästan roligare när en standardbuteljering är god. Då har ju destilleriet lyckats med sin grund och kan skaffa sig en stabil kundkrets, som i sin tur ger möjlighet till utveckling och udda försök.
En annan nackdel med 'udda' buteljeringar är ju att när den är slut, så ser vi den inte mer igen. OB flaskorna finns nästan alltid att tillgå, med i stort sett oföränderlig smak.
Jag tycker att man ska försöka smaka på destilleriets OB standardmalter innan man ger sig på independentbuteljeringar och OB specialbuteljeringar såsom single cask och vintage. Annars vet man ju inte vad destilleriets intentioner vad gäller smak och doft är. När man väl konstaterat grundsmak/doft hos ett destilleri, så har man ju en liten aning om vad man kan förvänta sig från andra tappningar.
Jag ger ofta pluspoäng om det är en OB standard, just för prisaspekt och kontinuitet. De som jobbar som masterblenders på destillerierna är värda det.
