Glenmorangie olika finishtyper

[pasoleati]

Det senaste modet att producera whisky med en slutlig finish på andra typer av fat än bourbonfat är en intressant utveckling. Något som lett till en hel del debatt och kontroverser i whiskyvärlden (allt från försiktigt positiva åsikter till rejält negativa). Själv tycker jag det verkar vara positivt så länge den ursprungliga whiskyn inte förändras till oigenkännlighet utan berikas med nya dimensioner. I en bransch med gamla anor/traditioner är produktutveckling ofta kritiskt för att öka marknadsandelarna eller tom för att överleva under vissa förhållanden.

Som exempel har vi Glenmorangie, som nästan verkar ha pippi på att producera olika finish-typer (sherry, portvin, madeira, cognac, rom + ett otal olika typer av rödvinsfat). För att stilla min nyfikenhet så köpte jag ett Wood Finish Range Pack på min senaste resa, tre flaskor á 33 cl innehållande Glenmorangie Port Wood Finish, Sherry Wood Finish och Madeira Wood Finish.

Vid provningen använde jag Glenmorangie 10 år som referens för att få en uppfattning om den ursprungliga whiskyn hade berikats eller förändrats. I 10:an domineras doft och smak av kryddighet (pepprig), sötma och malt. I de tre finishsorterna har kryddigheten tonats ner i doften och ersatts av en större andel sötma. Kryddigheten i smaken har däremot inte påverkats speciellt mycket. Den stora skillnaden är just dominansen av fruktig sötma, som inte finns i 10:an. Den finish som bäst lyckats berika den ursprungliga whiskyn är enligt min mening portvinsvarianten följt av madeira och sist sherry. Släktskapet med 10:an var tydlig i portvins- och madeirafinishen medan sherryfinishen tagit över mycket av den ursprungliga doften/smaken.

Vad tycker ni som provat dessa?

[Jenz Rönnow]

Helt ärligt? Totalt värdelösa! Den enda som kan pressas ner är Sherry Wood Finishen!

[Nattlorden]

Man kan inte rädda en taskig whisky med hjälp av finishing, tycker bara det tyder på att man är medvetna om att inte ens grundprodukten håller.

Har köpt en Glenmorangie Speciel Reserve... håller inte den heller nån vettig klass så lämnar jag Glenmorangie därhän i framtiden.

Madeiran var anskrämlig, sen tycker jag väl att porten är något mindre dålig än sherryn.

[SIO]

Så dålig är den väl ändå inte, sen många år tillbaka är det den maltwhisky som dricks mest av skottarna själva.

Och dom borde väl veta hur en god whisky skall smaka, eller :?:

En annan sak som är bra med Glenmorangie är att man släpper nästan ingen whisky till oberoende buteljerare som konstrar till det enbart för att tjäna pengar på oss whisky älskare. :wink:

[sirj]

Själv håller jag port'en högst av de tre, rätt så okej enligt mig.

Annars håller jag med om att finishing är ett sätt att släta ut

och gömma en whisky, ibland till något bättre men oftast till

det sämre.

Dock tycks det sälja bra eftersom det finns gott om whisky som

fått en finish.

[Jenz Rönnow]

Dock tycks det sälja bra eftersom det finns gott om whisky som fått en finish.

Nyhetens behag kanske? Det har ju gått en mode-hype i det här med

finishing, och med rätt marknadsföring lurar det väl en del till att tro

att det måste vara något alldeles extra speciellt med dessa finish.

[Mankan]

Port är bra (är inne på andra flaskan). Sherry är sådär och madeira är usel, övriga har jag inte provat.

[pasoleati]

Hmmm... Inga lovord till finishing precis.

Själv tycker jag att portvinsvarianten är riktig trevlig. Omköp: Sannolikt ja.

Madeira- och sherryvarianten. Tja, går att dricka, men är kanske inte några fantastiska upplevelser. Omköp: Nej.

Det verkar som om många tycker att finishing är av ondo. Jag håller förvisso med om att det är lätt att dölja en undermålig produkt i sherrysötma. Samtidigt så är det lätt att inse att en kontinuerlig producktutveckling ger möjlighet till bredda sortimentet och därmed locka till sig nya kunder och behålla de gamla (jobbar själv med livsmedel och upplevt hur produkter och tom ett och annat företag gått i graven just pga att man håller sig benhårt till de gamla traditionerna och inte följt trenderna).

En fråga till er: Var tror ni den framtida utvecklingpotentialen för Single Malt Whisky finns?.

Det mesta som vi upplever i livet är trender och flugor. Just nu är whisky trendigt, det kan vi väl alla hålla med om. Frågan är vad händer om 5 till 10 år. Intresset för whisky kan ju svalna ganska rejält och ganska fort. Nästa trend kanske är Grappa, vem vet?

Vi har redan haft en diskussion om vilka typer av trä (se tråden "varför bara använda bourbontunnor?") som skulle kunna användas för att skapa nya produkter. Finishing är ytterliggare en variant. Finns det andra möjligheter? En intressant tanke är Mackmyras koncept. Egna fat i hanterbar storlek (30 liter) lagrade under vissa förhållanden, under en viss längd som kunden bestämmer (dock min. 3 år) och till en rimlig kostnad. Tänk er att få denna möjlighet med en nydestillerad Ardbeg utan att bli ruinerad.

[SIO]

Vad man ser mycket av just nu när man besöker mässor och butiker är att den fatlagrade romen får mer och mer utrymme, såg även att man börjat sälja Single Armaniac och att även fatlagrad Grappa ökar.

Jag tror att man har sett att det går bra för whiskyn och rider på den vågen.

Själv tror jag att intresset för bra maltwhisky kommer att hålla i sig men att vi kommer att få se mer och mer konstiga lagringar och tappningar, både på gott och ont.

När man idag tittar på vad många oberoende buteljerare släpper så blir man lite konfunderad, finns tydligen mycket pengar i branchen.

Ett skräckexempel är Black Adders serie Aberdeen Distillers, ingen höjdare.

Samtidigt så är det väl så att många oberoende buteljerare gör ett mycket bra jobb och gör att vi whiskyälskare får möjligheter att prova många goda sorter.

Men man bör se upp med vad man köper.

[Nattlorden]

Så dålig är den väl ändå inte, sen många år tillbaka är det den maltwhisky som dricks mest av skottarna själva.

Och dom borde väl veta hur en god whisky skall smaka, eller :?:

Låt dem få ha den och haggisen ifred då, så länge de exporterar Ardbeg:en till oss. :twisted: :wink: 8)