Fat och syreutväxling

[Ballonggreven]

Själva pluggen ugör 0.09% av fatets totala yta i en liten barrel och ännu midre i ett större fat.

Menar du på självaste allvar att det är bara är i skarven mellan bungen och fatet som denna uvtäxling sker?

Vissa destillier anvnäder juteväv som extra säkerhet medan andra bara trycker i en träplugg.

Men ingen har någonsin sagt i min närvaro att det inte skulle vara tätt i bungen.

Då faten vilar med bungen i klockan tolv-läge och regelbundet kontrolleras för att följa spritens utveckling kommer också syret att komma till utan problem.

[MacNilsson]

Skön cockfight grabbar ....en av Sveriges kunnigaste whiskygökar mot en av Sveriges kunnigaste vintomtar, ibland är det kul att sitta på läktaren här på forumet.

Men en undran kan jag inte låta bli att komma med.

Amrut, den indiska whiskyn, lagras i tropikerna i en tokigt varm och het miljö. Den lagras bara tre-fyra år, och på den tiden tar änglarna - eller vishnu och shiva i det här fallet - så mycket som en tredjedel av innehållet. Beror det på att hålet i tunnorna är större i Indien, eller på att träet i faten andas mer i värmen?

Amrut är dessutom trots sin ungdom vida överlägsen den treåriga whisky från Skottland som jag druckit, beror det på att indierna är så mycket bättre på att koka sprit än skottarna, eller på att temperaturen påskyndar whiskyns utveckling?

[Bullie]

Skön cockfight grabbar ....en av Sveriges kunnigaste whiskygökar mot en av Sveriges kunnigaste vintomtar, ibland är det kul att sitta på läktaren här på forumet.

Jag håller med dig Nilsson...

Glöm inte bort att hålla diskussionen på en hövlig nivå.

För övrigt tycker jag att det är nu som diskussionen har blivit riktigt intressant. Och jag måste säga att båda sidorna av den kommer med tankeväckande inlägg. Och jag tänkte lägga in en ytterst personlig tanke om detta.

Kan det vara som så, att det inte sipprar luft genom själva ek-stavarna, utan genom skarvarna i mellan? Och just för att det varje år minskar i faten (genom änglarnas försorg), så ökar den tomma delen i fatet, som i sin tur får fler skarvar frilagda. Vilket i sin tur skulle öka avdunstningen ännu mer.

Som sagt, detta är en teori och inget belagt. Men det kanske kan funderas över?

[MacNilsson]

Jag håller med dig Nilsson...

Glöm inte bort att hålla diskussionen på en hövlig nivå.

Kan det vara som så, att det inte sipprar luft genom själva ek-stavarna, utan genom skarvarna i mellan? Och just för att det varje år minskar i faten (genom änglarnas försorg), så ökar den tomma delen i fatet, som i sin tur får fler skarvar frilagda. Vilket i sin tur skulle öka avdunstningen ännu mer.

Jo kanske....men det skulle också innebära att de amerikanska faten i Indien skulle ha större skarvar än de fat som jänkarna skickar till Skottland.

Som gammal spritromantiker ställer jag mig nog på de porösa träplankornas sida

[Ballonggreven]

Visst är det så att syret kommer till genom bungen och skarvar. Om bungen står i upprätt läge och inte hålls fuktad läcker den. Samma sak gäller för skarvarna som är ovanför vätskenivån.

Detta sker även med vin, men vinproducenter toppar regelbundet upp och låter bungen vara i klockan två-läge när vinet ska vila. Under 12-24 månaders fatlagring försvinner cirka 10 % av vinvolymen.

[Roger]

Amrut, den indiska whiskyn, lagras i tropikerna i en tokigt varm och het miljö. Den lagras bara tre-fyra år, och på den tiden tar änglarna - eller vishnu och shiva i det här fallet - så mycket som en tredjedel av innehållet. Beror det på att hålet i tunnorna är större i Indien, eller på att träet i faten andas mer i värmen?

Amrut är dessutom trots sin ungdom vida överlägsen den treåriga whisky från Skottland som jag druckit, beror det på att indierna är så mycket bättre på att koka sprit än skottarna, eller på att temperaturen påskyndar whiskyns utveckling?

Godmorgon kamrater!

Har precis bytt ut gårdagens fylla mot något betydligt jobbigare...

Bortsett från dessa fantastiska apparater som med hjälp av magnetfält som får whiskyn att mogna på 10 sekunder. Så har vi så vitt jag vet två möjligheter att påskynda processen.

1. Vi höjer temperaturen

2. Vi ökar förhållandet mellan ekyta och whiskyvolym. Detta kan vi göra genom att minska fatet eller tillföra eklammer eller ekspån.

Något som jag däremot inte har tänkt på är luftfuktighetens påverkan på själva mognadsprocessen.

Att den påverkar förhållandet mellan alkohol och vatten i det som dunstar vet vi, men kan den få whiskyn att mogna snabbare?

[Bullie]

Visst är det så att syret kommer till genom bungen och skarvar. Om bungen står i upprätt läge och inte hålls fuktad läcker den. Samma sak gäller för skarvarna som är ovanför vätskenivån.

Detta sker även med vin, men vinproducenter toppar regelbundet upp och låter bungen vara i klockan två-läge när vinet ska vila. Under 12-24 månaders fatlagring försvinner cirka 10 % av vinvolymen.

Det var det jag ville hävda även under min första diskussion om detta ämne. Whiskyfaten blir sällan 'toppade' redan från start, och de fylls aldrig på efter hand. Så det borde ju innebära att min tes om att avdunstningen ökar, ju längre det har stått, är rimlig!?

Då skulle man ju absolut kunna hävda att faten andas. Om faten andas genom träet eller genom skarvarna är ju då egentligen ganska oväsäntligt. MEN, och det är ett relativt stort men, om nu träet inte andas eller är tätt, hur kan det då komma sig att man finner whisky/vin (eller vad man nu lagrat i fatet) en bit in i träet? Om det vore helt tätt så skulle ju inte det ske... Så om det kan tränga in, säg 10 mm, då borde det väl rimligtvis vara så att syre kan tränga igenom helt, även om det skulle ta en faslig tid?

[Roger]

Visst är det så att syret kommer till genom bungen och skarvar. Om bungen står i upprätt läge och inte hålls fuktad läcker den. Samma sak gäller för skarvarna som är ovanför vätskenivån.

Detta sker även med vin, men vinproducenter toppar regelbundet upp och låter bungen vara i klockan två-läge när vinet ska vila. Under 12-24 månaders fatlagring försvinner cirka 10 % av vinvolymen.

Om vi skulle tillverka ett fat genom att gröpa ur en ekstock, och sedan fylla detta med sprit.

Hålet tätar vi med ett superlim som ännu inte är uppfunnet.

Det finns nu inga skarvar eller springor som kan läcka.

Ingen får chans att öppna fatet under 20 års tid.

Vad har då hänt efter alla dessa år?

Vätskenivån har minskat på grund av avdunstningen. Det är vi alla överrens om!

Om nu eken inte andas så har förmodligen fatet imploderat och sprungit läck för länge sedan:blink:

Eller kan det vara så att luften kan ta sig igenom eken?

[Ballonggreven]

Om vi skulle tillverka ett fat genom att gröpa ur en ekstock, och sedan fylla detta med sprit.

Hålet tätar vi med ett superlim som ännu inte är uppfunnet.

Det finns nu inga skarvar eller springor som kan läcka.

Ingen får chans att öppna fatet under 20 års tid.

Vad har då hänt efter alla dessa år?

Vätskenivån har minskat på grund av avdunstningen. Det är vi alla överrens om!

Om nu eken inte andas så har förmodligen fatet imploderat och sprungit läck för länge sedan:blink:

Eller kan det vara så att luften kan ta sig igenom eken?

Försöker föreställa mig ett sådant fat.

Det bör bli ganska svagt i konstruktionen då det inte hålls ihop av kraften i den cirkulära valvkonstruktionen, förutsatt att tjockleken är densamma som i ett n ormalt fat. Så svaret bör vara att det rent hypotetiskt imploderar.

[Roger]

Försöker föreställa mig ett sådant fat.

Det bör bli ganska svagt i konstruktionen då det inte hålls ihop av kraften i den cirkulära valvkonstruktionen, förutsatt att tjockleken är densamma som i ett n ormalt fat. Så svaret bör vara att det rent hypotetiskt imploderar.

Om en hund kan känna vittringen av narkotika som är inneslutet i flera lager plast och sedan nedsänkt i en bensintank så förefaller det ganska rimligt att europeisk ek, som är så pass porös att den måste klyvas i radiell riktning, skulle kunna släppa igenom några gasmolekyler.

Gore-Tex är en annan jämförelse.

Ett membran med så fin porösitet att den andas men inte släpper igenom vätska.

Skulle då ett obehandlat trämaterial släppa igenom vätska men inte gas?