Balvenie...

[Nattlorden]

Gabriel - Låter bekant. Har, om min sida är korrekt uppdaterad, 33 flaskor öppna - varav c:a hälften bara är tagna max 4 cl. De räknar jag kallt med att de inte skall stå och bli dåliga på kort tid. Resten finns nere i barskåpet och de äldsta där ligger kring 2 år. Har ökad prioritet på de som kommit ned långt - men det är ju inte alla kvällar man känner för just de som prioriteras.

För ögonblicket är det Scapa 12, Auchentoshan 10, Macleod's Lowland och en Glemorangie 18 som är kring halvfulla eller mindre.

Har även ett par gamla som trattats över på mindre flaskor.

Har satt vakuumkork på ett par av flaskorna med förhoppningen att de kanske får lite sträckt livslängd.

Klart man vill smaka allt man har, men får också erkänna att jag njuter av att sätta mig och titta på hyllan - och det är snyggt med en serie flaskor sidan om varandra.

[Fogass]

:shock: Har också en hel del öppnade, över 40 nu....men jag är ju ständigt nyfiken på nya...det är lite jobbigt ibland.

[mange]

Lösningen på era problem är enkla:

Lägg stålarna på lite bättre whisky så blir det färre flaskor som samlar damm. Jag lägger hellre 800-900pix på en enda intressant whirre än ett inköp av en Scapa och Cragganmore.

Vill man nu testa många (vissa har den hobbyn) så köp minisar när ni kommer över. Be vänner köpa när de semestrar, själv börjar jag få ett hyfsat batteri av minisar. Men de ska drickas och dricks efterhand.

Köp six classic i miniatyr-variant på SB så har ni "tjänat" över 1500 spänn.

Lura vännerna att köpa whisky som ni tycker är bra men egentligen bara vill prova.

Krogen! Ja, inget för den lilla börsen. Men, passa då på vi HappyHour!

Gör en vatted malt av allting och buteljera under egen etikett. Idiot tänker ni men TWC gjorde en egen variant för något år sedan med gott resultat.

[Benke Olsson]

Jag lägger hellre 800-900pix på en enda intressant whirre än ett inköp av en Scapa och Cragganmore.

Nu får du nog skällning av Björn .

[mange]

Jo, jag vet! Håller mig offline ett tag

Men egentligen är det ju så om man nu ska ta ett exempel: Scapa, hur kul är den efter ett antal dryckestillfällen och inköp. Det finns så mycket mer godis att välja på så efter ett tag tröttnar man på de där "folkwhiskysorterna" och väljer de lite bättre och därmed (i regel) lite dyrare alternativen.

Visst, beror kanske på vilken nivå i whiskystigen man är på! Alltså vägen till den där ultimata whirren som man söker efter. Jag själv har provat en väldans många sorter men når kanske aldrig stigens slut, för i slutet på stigen kostar whiskyn lite mer än vanligt.

[Nattlorden]

*rrrrrrr-Woff!* :wink:

Nejdå... jag nöjer mig med att anse att manges tunga och nos förmodligen inte är finkänslig nog att uppfatta de smånyanser som gör Scapa och Cragganmore till riktigt, riktigt bra whisky. 8) :wink:

För mig är nog snarare problemet att det finns så pass mycket 8-900kronors whisky och däröver där prislappen inte är baserad på whiskyns prestanda, utan på ålder, raritet, destilleri eller vem som tappat upp den och i vilken serie flaskor man hällt i den. Prestanda/pris är det ofta mycket svårt att slå "standardbuteljeringen" på fingrarna på.

[mange]

Riktigt, riktig bra whisky är enligt mig inte standard Scapa och Craggan!

Det jag annars menar är att man har provat en Scapa (nu tar vi denna som exempel) många gånger då finns det kanske andra alternativ som är intressanta, äldre årgångar och buteljer från oberoende fathandlare. Därav får man ibland betala det lite högre priset som jag skrev innan. Spänningen-glädjen-upplevelsen är således bra mycket större om man nu öppnar en tex 20-årig årgångs-Cragga än den där vanliga man köper hela tiden......

Angående prestanda/pris så är följande exempel bra att veta:

Ett rött vin för en femtiolapp får 4 solar, getingar eller vad det nu är innebär inte att den är lika bra som en 400kronors vin med lika många symboler utan det är själva "prestandan" för vinet i prisklassen. Alltså vad man får för 50:-.

Visst, många gånger styrs priset av ålder, fatlagringar, destilleri, tillgång och efterfrågan men en dyr whirre utan "prestanda" säljer inte så bra......

[Nattlorden]

Riktigt, riktig bra whisky är enligt mig inte standard Scapa och Craggan!

Din förlust, min vinst. :wink:

( Gillar du någon "lättviktig" whisky över huvud taget? )

Visst, många gånger styrs priset av ålder, fatlagringar, destilleri, tillgång och efterfrågan men en dyr whirre utan "prestanda" säljer inte så bra......

Vilket effektivt kompenseras genom att bara ge ut 5000 eller 600 flaskor av dem - de går säkert åt innan "ryktet" gått laget runt. :evil: Och de som samlar för att samla "måste" ju ändån köpa den.

[mange]

Klart jag gillar "lättviktig" whisky, det är bara det att det finns hundratas olika märken och tusentals olika varianter. Då känns det konstigt att hålla på med de lite enkla och vanliga buteljerna.

Klart jag dricker "lättviktig" whisky men det är sällan jag köper såna själv.

Men med tanke på den stora whiskyomsättningen i TWC så finns det även "lättviktiga" whisky i mitt skåp. Tyvärr är Scapan slut!

Och för samlaren är inte "prestandan" det viktigaste men helt klart krigar vi med dom om de fina juvelerna. Sen finns det mycket bra utgåvor som det finns gott om och även de som aldrig tar slut.

[beppe]

Lösningen på era problem är enkla:

Lägg stålarna på lite bättre whisky så blir det färre flaskor som samlar damm. Jag lägger hellre 800-900pix på en enda intressant whirre än ett inköp av en Scapa och Cragganmore.

Vill man nu testa många (vissa har den hobbyn) så köp minisar när ni kommer över. Be vänner köpa när de semestrar, själv börjar jag få ett hyfsat batteri av minisar. Men de ska drickas och dricks efterhand.

Tycker inte att det finns något automatiskt samband mellan dyrare prislapp och bättre whisky. Snarare ökar risken för minor med prislappen. Det finns hur många whiskybuteljeringar som helst för 1000-lappen som inte är prisvärda.

Men jag köper både dyra och billiga flaskor, stora som miniatyrer. I whiskyskåpet trängs Powers Gold med Springbank 21. :wink: På Ardbeghyllan står allt från Ten till exklusiva Singel cask-varianter.

Sen är det en fråga om dagsform och smak som avgör vad jag dricker.

Bland det du kallar folkwhisky (på bolaget för 600 spänn och billigare, tax free betydligt billigare) finns många av mina favoriter, som exempelvis Talisker 10. Ibland känns det motiverat att öppna någon udda OMC-mini. Ibland blir jag sugen på en vanlig Macallan 12:a.

Mitt motto är mångfald i whiskyskåpet.