Teoretiskt är inte all whisky mer eller mindre årgångswhisky. För en vanlig standard-tolva innebär det inte att all whisky är tolv år. Blandaren gör det "lätt" för sig när han ska blanda ihop en ny tolva, den ska smaka likadant som tidigare och då kan äldre fat ingå då fatens egenskaper/whiskyns utveckling skiljer sig från fat till fat och år till år.
Det finns även tydliga skillnader i vissa standardutgåvor på grund av tex fatbrist (ex Lagavulin 16, Ardbeg 17 och Bunnahabhain. Många säger även att Laphroaig-tian har blivit lite mesigare. Även ändrade tillverkningsmetoder och lagringsförhållande påverkar whiskyns resultat.
Okej, här uttryckte jag mig lite klantigt. Jag menade inte att all buteljerad whisky är från ett specifikt årtal utan att olika buteljeringar kan skilja sig åt även om det inte framgår av etiketten, precis som du påpekar. Sedan försöker man jämna ut dessa skillnader för att behålla samma whisky som man buteljerade tidigare år. Det här är jag helt tillfreds med, jag vill inte att min favoritwhisky ändrar sig i smyg.
Så årgångswhisky kan skilja sig både i doft och smak men det krävs ibland en erfaren snok för att märka detta.
Jag håller med, frågan är i vilken utstäckning de faktiskt gör det. I alla fall om vi håller oss till den whisky som i övrigt är likadan (ålder, fattyp, o.s.v.).
Sen är det även en samlargrej det här med vintagewhisky. Ett destilleri kan tjäna mer pengar på en 18-årig vintage än en vanlig 18-åring. Samlaren kan i sin tur tjäna pengar på sina flaskor vid eventuell framtida försäljning.
Det är den här fällan jag vill undvika att fastna i. Jag är inte (ännu?) intresserad av att samla whisky utan köper whisky för att dricka. Om det då inte skiljer märkbart mellan olika årgångar finns det gott om annan whsiky jag inte provat.
