På startlinjen hade vi:
Den klassiska 10:an
Den prisbelönta 20:åringen (Bourbonlagrad)
Den mytomspunna och hyllade 20:åringen (Sherrylagrad)
Den 25:åriga andelswhiskyn här från forumet.
Jag hade då aldrig trott att jag skulle tycka att 10:an var en liten mes, för det är en whisky jag gillar....men i detta startfält hade den intget att hämta.
Om man säger så här, de tre övriga tillhör alla topp 5 av whisky jag smakat:
10:an, 20:an (bourbon) samt 25:an drar ju åt samma håll, emedans 20:åringen (sherry) har en dimension till som man inte är van i med Talisker.
25:åringen var fram tills igår något det godaste jag smakat...och är det fortfarande...men det är bara den 3:e godaste Taliskern
Om jag säger så här om den 20:åriga (bourbon) det är som att dricka 10:an, men med en förstärkning och en bredd som jag inte kunnat ana... allt är dubbelt upp, då i positiv bemärkelse. Det är som att jämföra en klockradio med en 200 watts förstärkare av bra märke. Vilken kick!
25:åringen som också drar åt detta klassiska Talisker håll är lite sävligare, med en underbar touch av eken...når inte riktigt upp till 20:åringen (bourbon) men det är fortfarande en "Wonder dram".
20:åringen (sherry)....WOW
.......
jag finner inte ord.... Sammanfattningsvis säger jag så här.....i Tolkiens berättelse är de två tornen inte av godo...i whiskyns värld är det tvärtom...införskaffa dom och låt dom vaka över din whiskysamling...bättre väktare går knappast att få, de är balanserade, tuffa och står på den goda sidan. Båda är värda sitt pris trots att vi kommer över tusenlappen per styck....jag tror knappast ni ångrar er...(men visst smaken är delad).
THE DEFENDERS OF THE FAITH:
