Öppna upp en ny

[Bengt L]

Visserligen har jag bestämt att all whisky som passerar mitt hus

skall drickas men ändå så får jag ruskig ångest när jag vill öppna

en ny flarra. Härom kvällen var det dags tyckte jag och lät blicken

glida över hyllan med oöppnade

Hyllan2.JPG

men nej det blev en dram från den öppnade andelningen ändå.

Håller jag på så här så kommer jag att lämna jordelivet med ett

lager av oöppnade godingar så nu måste jag skärpa mig!

Eftersom jag troligtvis är helt ensam om detta problem så vill jag bara

ha lite medlidande från er!!

/Bengt

[Per Eriksson]

Jag drar mig inte för att öppna en ny flaska. Alla har ju köpts in för att drickas ur.

Men trots det så har jag nu två flaskor som står kvar oöppnade som förmodligen kommer att stå så mycket länge.

Det är dels min Laffe 1988 från Viking Line

och sen en Grand Bark 21

Men de andra där finns det i sinnet inge hinder för att öppna dem. Så av naturliga skärl har jag inte så många oöppnade. Jag har nog bara en 14-15st oöppnade flaskor.

[sam gutenwik]

Hos mig finns två konkurrerande viljor: En som vill dricka god whisky och en som finner en fröjd i att samla på eftertraktade buteljer, tacka vet jag frimärkssamlaren, de känner förmodligen inte behovet att sätta "begangnade" frimäken på kuvert.

När man öppnar en flaska går den från att vara "odödlig" till en tillvaro där "döden" ständigt gör sig mer och mer påmind.

[Lasse Vallin]

Håller fullständigt med dig Bengt, samma vånda varje gång. Alla flaskor jag köper görs givetvis med intentionen att drickas men likt förb---at har jag ågren varje gång en ny flaska ska knäckas vilket lett till att allt oftare köps två av varje sort. En för att öppnas och en för att "öppnas senare" (vilket i praktiken kanske blir aldrig).

Varför detta ekorrsamlande? Varför kan jag inte lägga flaska #2:s pengar på en annan sort istället? Jag både vill och borde men gör det inte. Hmm....

Nåja - ungarna får ett gott arv i alla fall när den dagen kommer.

[Per Eriksson]

Jag köper bara en i de allra flesta fall och lägegr pengarna på en annan sort istället.

[Lasse]

Den enda vånda jag kan känna, är att jag öppnar så att jag får för många öppnade. Det är inte roligt att plocka fram den halvfulla "dyrgripen" som man glömt av ett halvår och finna att den "slagit av sig" rejält.

[nab01]

Håller precis med Bengt, jag har själv samma vånda var och varannan gång jag öppnar barskåpet. Har man ca 20 öppnade bär det emot att öppna en ny flaska....borde kanske dricka ur flaskorna snabbare...

[Hakan G]

Håller precis med Bengt, jag har själv samma vånda var och varannan gång jag öppnar barskåpet. Har man ca 20 öppnade bär det emot att öppna en ny flaska....borde kanske dricka ur flaskorna snabbare...

Det kan även jag skriva under på!

Ågren sitter på axeln.

Hua, vilken flaska kommer att öppnas nästa gång?

[Bunkermania]

Visserligen har jag bestämt att all whisky som passerar mitt hus

skall drickas men ändå så får jag ruskig ångest när jag vill öppna

en ny flarra. Härom kvällen var det dags tyckte jag och lät blicken

glida över hyllan med oöppnade



men nej det blev en dram från den öppnade andelningen ändå.

Håller jag på så här så kommer jag att lämna jordelivet med ett

lager av oöppnade godingar så nu måste jag skärpa mig!

Eftersom jag troligtvis är helt ensam om detta problem så vill jag bara

ha lite medlidande från er!!

/Bengt

Det ser ut som om du har någa halvflaskor stående i bakgrunden. Öppna nån av dem, då är kanske inte ångern så stor.

[emwiann]

Har c:a 100 oöppnade, och 50 öppnade, så risken för att vissa sorter står alltför länge utan att förtäras och därmed oxideras är tyvärr stor. Öppnade trots detta en av mina nyinförskaffade Almost There igår.

Kommer att öppna Ardbeg G&M 1974-2003, Ardbeg OMC Sep 1974 - Feb 2001, Ardbeg OB Cask 4547, Ardbeg Provenance 1974-1997, Ardbeg Provenance 1974-2000, Ardbeg Kildalton på Lördag. Ingen Ågren här. Det mesta blir nog uppdrucket också då vi är 33 som delar på det hela.