Det jag dock tyckte var mest intressant var att provningsledaren lade en bra stund på att förklara hur vi uppfattar smaker, och hur smakerna uppfattas på tungan! Man drog ju sig till minnes att man diskuterat detta en del i skolan då det begav sig, men det var bra med en repetion!
Som bilden visar så uppfattar vi endast söta smaker på tungspetsen, bittra och beska smaker långt bak på tungan, sälta på ytterkanterna och syrlighet lite längre in på tungan. Mitt på tungan känner vi inga smaker alls! (Jag Googlade lite efter bilder på detta, och de bilder jag fann skiljde sig lite åt, men placeringarna av smakerna var i princip densamma!)
Detta är dom enda smaker som vi känner i munnen, och alla andra "smaker" är egentligen inga smaker utan faktiskt dofter som uppfattas av näsan! Detta borde betyda att när vi skriver i våra Tasting Notes att en whisky smakar mint, så är det egentligen doften vi uppfattar (fast i munnen så att säga...!) En Ardbeg Ten med en viss citrussmak, är egentligen bara sur i munnen (bland annat), och citrusaktig i doften!
Att vi tycker oss uppfatta andra smaker i munnen beror på att dofterna kommer upp i näsan "bakvägen", d.v.s att dofterna utsöndras i munnen, men när vi andas ut så kommer doftpartiklarna upp i näsan den vägen! Detta gör att vi tycker oss känna en mängd olika smaker i det vi stoppar i munnen, trots att det bara finns fyra smaker egentligen!
När vi provade choklad så utnyttjade vi denna kunskap genom att om vartannat placera chokladen olika i munnen. Man använde tungspetsen för att bedömma hur söt den var, sen lade man chokladen ute vid kinden för att känna om det fanns nån syrlighet och/eller sälta, och till sist så placerade man den längst bak på tungan för att bedömma hur besk den var!
Såklart är det enklare att göra detta test med ett "fast ämne" som choklad, än med whisky som flyter runt i munnen! Men är det någon som använder denna teknik när ni smakar, eller låter ni alltid whiskyn flyta runt hejvilt i munnen? Man brukar ju höra att man ska låta whiskyn skölja runt i munnen, utan att man för den delens skull ska använda det som munvatten!
Även om det nog hade sett fruktansvärt komiskt ut, så borde detta innebära att den mest korrekta "smaktekniken" vore att först bara doppa tungspetsen i whiskyn för att bedömma sötman, sen ta några droppar som får vila mellan tungan och ena kinden, för att till sist låta några droppar vila längst bak på tungan... Det är ju egentligen endast så man kan bedömma dom olika smakerna var för sig?
Hur gör ni? Tänker ni på detta överhuvudtaget, eller smakar ni som vanligt?
Att använda denna tekniken kanske är att gå för långt? Man kanske inte ska överanalysera whiskyn, utan bara njuta och notera de smaker och dofter man hittar genom att smaka på vanligt sätt?
(Det händer ju inte så mycket på forumet just nu, så jag tänkte ta mitt ansvar och starta en ny tråd...
) 
