: konjak, detsamma som >cognac.
cognac [sv. uttal kºnjak; fr. uttal kºnja´k], konjak, fransk spritdryck som destilleras i området kring staden Cognac n. om Bordeaux, vilket omfattar departementen Charente och Charente-Maritime. På 1600-talet upptäckte man att druvsaften i Charente kunde destilleras två gånger, varvid man med den gammaldags typ av destillationsapparat som fortfarande används och kallas alambic (uppsamlingskärl) erhöll en produkt som kunde drickas utan ytterligare rening. Den lämpade sig bättre för export än de tämligen alkoholsvaga viner som man tidigare skeppat till bl.a. England, och det var just från Storbritannien som grundarna av några av de äldsta och alltjämt verksamma cognacsfirmorna kom ? Jean Martell (1715) från Jersey och Richard Hennessy (1765) från Irland samt senare Thomas Hine (1817) från Dorset. Det äldsta franska cognacshuset, Rémy Martin, grundades 1724.
De viner som är lämpligast för destillering till cognac kommer från området Grande Champagne s. om staden Cognac. Runt detta område finns ett större som kallas för Petite Champagne (champagne kallas i Frankrike områden med kritrik jordmån). Övriga områden med vinproduktion för cognacstillverkning är Borderies, Fins Bois, Bons Bois och Bois Ordinaires. Endast sprit som destilleras inom distriktet och med hjälp av apparater av alambic-typ får kallas för cognac. Den destilleras två gånger, och spriten skall därefter ha en alkoholstyrka av ca 70%. Nydestillerad cognac är färglös och kärv i smaken men lagras på ekfat, som ger cognacen dess smak och färg. Genom ekfaten avdunstar en hel del alkohol ("änglarnas andel"). Cognac lagras vanligen i minst fyra år på fat. Den franska vinlagen tillåter att högst sju års lagring får skrivas ut på etiketten, även om betydligt längre är vanlig för de högsta kvaliteterna. Efter lagringen blandas sprit från skilda fat till den smak som de olika cognacsproducenterna anser att just deras cognac skall ha. Varje firma har egna blandare, som har till uppgift att år efter år ta fram cognac med samma smak. Därför blandas cognac av destillat som gjorts av viner från olika delar av distriktet och av vin från olika årgångar. Det är ej tillåtet att ange årgång.
Vid blandningen används även olika tillsatser, som producenterna ogärna avslöjar. Destillerat vatten sänker alkoholhalten till ca 40%. Socker tillsätts för att ge sötma och sockerkulör för att ge en brunare färg. Boisé, ett avkok på träbitar från ek, hälls ofta i cognacen för att ge kraftigare färg och strävhet åt drycken. Större delen av lagringen och blandningen av cognac sker hos stora producenter, vilka köper en stor del av de färdiga destillaten från mindre odlare. Det är dessa stora företag som har infört de olika beteckningar som finns på etiketterna: stjärnor i olika antal och beteckningar som "VO" (Very Old), "VS" (Very Superior), "VSOP" (Very Superior Old Pale), "VSEP" (Very Superior Extra Pale), "XO", Extra etc. De är inte reglerade i lagstiftningen. Ju elegantare beteckning den färdiga cognacen har desto längre fatlagring brukar den dock ha genomgått.
Urban Laurin
Litt.: L. Tell, Cognac och konjak: En liten handbok (1968).
Källa, som tidigare nämnts: Nationalencyklopedin (NE).
. 
