robertk skrev:Det där vill jag dock kraftigt opponera mig mot.. jag är helt övertygad om att man kan träna både sitt smak- och doftsinne rejält! Och framförallt kan man tveklöst massivt utöka sina smak- och doftreferenser vilket i sin tur sannolikt förhöjer en upplevelse väsentligt, för de flesta vill jag påstå... acquired taste är ett inte helt oävet begrepp i sammanhanget.
Därmed absolut inte sagt att "komplex" whisky skall elitstämplas. Tvärtom så tycker jag som sagt att man oberoende av "nivå" på sin kunskap/erfarenhet/intresse ska prova så mycket som möjligt för att därmed träna sina sinnen och fylla på sin referensbank...
Sen finns det extrema grejer oxå som med allt annat. Hur många ölälskare i traditionell mening (läs volym..) uppskattar en Imperial Lager från Samuel Adams (så överproppad med humle så det skriker i smaklökarna)? Inte många.. hur många blend-drickare uppskattar en Fernet Branca- och svavel-osande 30+ Glen Garioch? Inte många tror jag, medan jag nästan smäller av i ren sadomasochistisk glädje, något jag knappast skulle gjort för 10 år sen (men inte vet man..)..
Medan de insmickrande, varför inte Springbank 32yo, säkert fungerar för en majoritet men den är trots allt inte så komplex tycker iaf jag, utan helt enkelt för j*vligt god.
Nåväl. Nu blev det nästan poetiskt! Tillbaks till kolgruvan we go.
mvh, R
Jag är inne på Roberts linje där och tror att man faktiskt utvecklar förmågan att känna igen olika smaker ju större referensbibliotek man skaffar sig. Bjuder jag någon i bekantskapskretsen på en fin komplex malt så är det i princip ingen som hittar de doft och smakämnen som kan finnas, om de inte är extremt markanta (rök och vanilj tex). De kan däremot fortfarande uppskatta whiskyn och anse den vara "god", men frågan är om inte en mindre komplex whisky skulle uppfattas som lika god. Komplexitet och angenäm smak behöver ju naturligtvis inte ha med varandra att göra.
Ur den synvinkeln kanske det är onödigt att som ren nybörjare slänga ut dyra pengar på exklusiva malter som de till fullo inte kan uppskatta, när det finns goda droppar i ett andra segment.
Visst kan en tränad näsa hitta mer dofter och framförallt kan en tränad näsa hjälpa hjärnan att sätta ord på upplevelsen. Men en sådan fallenhet handlar också om talang och personliga egenskaper och inte i så hög grad om hur mycket malt man hällt i sig. Det är också betydelsefullt om hjärnan är inställd på att hitta dofter och om man är van att använda det "kodspråk" vi använder när vi namger dofter och smaker. Men att känna, smaka och dofta är i hög grad mänskliga egenskaper som alla har gemensamt. Jag tror vi sätter oss på höga hästar om vi anser oss vara förmer än andra på den punkten. Däremot håller jag med om att träning ger en viss vana att identifiera smak- och doftämnen, men om det automatiskt ger en större smakupplevelse för mig än för någon annan vill jag låta vara osagt. Jag tror att den största skillnanden i våra tränande näsors förtjusning sitter på utsidan på flaskorna, etiketten påverkar oss massor, medan den är ointressant för en novis. Känslan av att prova en Kininvie kan bara en erfaren drinkare förstå.
Finns nog ingen som påstår att inte människan har några problem att uppfatta smaker och dofter rent fysiskt här. Frågan just nu är snarare om en del kan få en större upplevelse av viss whisky mer än en annan skulle få. Vad är en upplevelse då? Ja i det här fallet måste den väl tveklöst vara mer psykisk än fysisk och därmed präglad av en "sensorisk erfarenhet/referensbank" än något annat skulle jag som ren lekman inom området vilja påstå.
Att påstå att "whiskynördar" påverkas mer av etiketten än den faktiska doften och smaken (upplevelsen) är kanske sant för en del men nuförtiden ser många av de mest "erfarna" vid det här laget knappt någonsin en etikett mer... mest sampleflaskor som cirkulerar (på alla sätt en positiv utveckling för övrigt). Dessutom inbillar jag mig att man efter ett tag föredrar att prova sin whisky blint.
Däremot är jag 100% övertygad om att noviser imponeras 1000ggr mer av handblåst glas, bifogade vita handskar, personaliserad etikett eller nåt annat TRAMS! Som genuint intresserad bör man väl åtminstone ha ambitionen att gå utanför ytan och fokusera på innehållet!
Nåväl. Jag kan bara se till mig själv, min bekantskapskrets och omgivning i övrigt och konstatera att upplevelsen av whisky förändras (väsentligt) med tid. Att en mer erfaren dryckeskunnig njuter mer av mindre är väl kanske den mest kortfattade slutsatsen.
robertk skrev:Finns nog ingen som påstår att inte människan har några problem att uppfatta smaker och dofter rent fysiskt här. Frågan just nu är snarare om en del kan få en större upplevelse av viss whisky mer än en annan skulle få. Vad är en upplevelse då? Ja i det här fallet måste den väl tveklöst vara mer psykisk än fysisk och därmed präglad av en "sensorisk erfarenhet/referensbank" än något annat skulle jag som ren lekman inom området vilja påstå.
mvh, Robert
Skulle man kunna gå så långt som till att hävda att en med väl skolad sensorik och tydliga referenser för förnimmelser kan uppskatta en riktig skitwhisky mer än en som saknar denna "inlärning"?
Typ att en "gröngöling" bara finner det ointressant/äckligt medans en "eckspert" kan hitta intressanta referenser och möjligheter i allt det "lågkvalitativa"?
ALLA kan ju uppskatta en god whisky, typ Springbank 32, direkt när de smakar den första gången oavsett hur mycket erfarenhet de har av att prova whisky innan. Men det finns enligt mig en poäng i att man faktiskt har provat dels andra mindre exklusiva whiskysorter och dels flertalet sorter tidigare... för att man genom att ha gjort detta lärt sig att förstå skillnader i doft, smak, tillverkningsprocessens och lagringens påverkan på desamma och kan på så sätt njuta än mer av att man förstår hur fantastikst bra & god den är.
paer skrev:Skulle man kunna gå så långt som till att hävda att en med väl skolad sensorik och tydliga referenser för förnimmelser kan uppskatta en riktig skitwhisky mer än en som saknar denna "inlärning"?
Typ att en "gröngöling" bara finner det ointressant/äckligt medans en "eckspert" kan hitta intressanta referenser och möjligheter i allt det "lågkvalitativa"?
Visst, man kan känna potentialen... man kan finna den intressant för att man kan säga "kanske skulle den må bättre av att lagras på fat av typ X" eller "om X år kanske den kan blomma ut" eller "borde de inte öka refluxen och göra den lite snällare" etc. Fast sedan spottar kanske "ecksperten" också ut den... ;-)
paer skrev:Skulle man kunna gå så långt som till att hävda att en med väl skolad sensorik och tydliga referenser för förnimmelser kan uppskatta en riktig skitwhisky mer än en som saknar denna "inlärning"?
Typ att en "gröngöling" bara finner det ointressant/äckligt medans en "eckspert" kan hitta intressanta referenser och möjligheter i allt det "lågkvalitativa"?
Säkert är det så, personligen dricker jag gärna blendwhisky, även om jag sällan tänder ljusen i kristallkronan av smakupplevelsen, men som ordentligt fastkörd i whiskyträsket är även enkel whisky intressant. Fast detta intresse är nog mer präglat av ett abnormt whiskyintresse än av en tränad sensorisk förmåga.
Jag tror dessvärre att Robert tillhör ett litet fåtal i nördkretsarna som har garderoben överfull av blinda sampels. Jag högaktar detta etikettslösa sätt att analysera whisky, och försöker alltid göra så själv, men jag är ganska övertygad om att merparten av de +90-betyg som vi ser skymta förbi i tämligen hög grad är inspirerade av etiketten
Jo du har helt säkert rätt Hasse, generellt sett. Men nu pratar vi väl om olika "klasser" av whiskynörderi här. Känns lite som om du menar att ju mer erfaren man är destå mer imponeras man av etiketten medan jag tycker det är precis tvärtom. Ju mindre erfaren man är destå mer imponeras man av ytan istället för innehållet...
Att Kininvien gör upplevelsen större för oss nördar har ju faktiskt inget att göra med etiketten utan just att innehållet tillverkats på ett visst ställe. Om någon ger den extra smakpoäng pga var den gjorts och inte hur den smakar så är det nog kanske inte ett tecken på "expertis" direkt?
Smakpoängen i sig har faktiskt inte alltid så mycket att göra med upplevelsen vid närmare eftertanke. Har druckit mången fantastiskt häftig malt som inte klått en bra standardmalt. Upplevelsen är dock extremt hög, vilket i och för sig inte helt osannlikt kan smyga in i poängsättningen det också när jag tänker efter en stund till =]. Jaja, kul ämne! Svårt..
mvh, Robert
Senast redigerad av robertk den tis mar 04, 2008 10:58 am, redigerad totalt 1 gång.
Jag menade, att ge en superrökigt till person som inte provat whisky innan är en chansning. Antingen gillar dem den eller så hatar dem den, finns ju en risk att dem inte vill prova igen.
Därför skulle ju inte jag placera dessa superrökiga i Nybörjar nivå, men samtidigt så är det kanske bra att prova den i början av sin karriär.
Skulle kanske placera den i en mellannivå "Utvecklings Nivå"., där man bör ha provat lite innan.
Alla destilleri har ju något som sticker ut från deras standard. Men om man är helt ny inom whiskyvärlden så kanske man inte vill köpa en flaska för flera tusen? Därför menade jag att man utgår efter standard-flaskor i klassificeringen.
Det är knappast etiketten som gör smaken. Att få testa en sällsynt exklusive raritet innebär inte att man därför tycker att den är godare än vanlig standardwhisky. Däremot kan man känna sig förärad över att man har fått möjligeten att testa något så unikt. Okej, visst, jag ska inte sätta mig på stora hästar och påstå att jag alltid är objektiv, säkerligen påverkas jag av hur exklusiv whiskyn i fråga är, men det är inte det som är huvudsaken. Jag har uppenbarligen genom "hård träning" förändrat mina smakpreferenser. Därför anser jag att det inte är irrelevant att tala om whisky, öl etc som passar en nybörjare kontra en mer erfaren osv.
Ett tydligt mönster som jag kan se hos mig men även hos min omgivning är att t.ex. rökig whisky ratas i början för sedan bli en favorit likaså kraftig och mörk öl. Detta gäller givetvis inte alla men jag tror med min erfarenhet som grund att mönstret känns igen hos många. Per Ellsberger gör ju så i sin bok en mer avancerad klassificering.
Senast redigerad av sam gutenwik den tis mar 04, 2008 11:02 am, redigerad totalt 1 gång.
