t.calner skrev:Hej!
Diskuterade whiskyns historia med en kollega på fikarasten idag och han väckte frågan om när skottarna började lagra whisky på fat? Vi gick bet på frågan! Har snokat i min referenslitteratur, det närmaste jag kommit är att det verkar som att man började med medveten lagring på fat i slutet av 1500-talet.
Är det någon som vet mer om detta??
Den version jag har lärt mig sägs basera på det som finns dokumenterat av Adeln och det Brittiska kungahuset. När whiskyn blev populär i England, någon gång på början av 1700-talet, så drack alla sin whisky direkt från pannan. Man tappade alltså spriten direkt i lerkärl för att drickas utan lagring. För överklassen som fått tycke för drycken var det dock mer praktisk att transportera whiskyn i trätunnor eftersom långa transporet i lerkärl lätt kunde sluta med ett kras, varpå de starka dropparna gick till spillo. Nästan allt livsmedel, fisk, salt, mjöl osv. och lite därtill, transporterades på den tiden i tunnor. Den förmögna Adeln inhandlade heller inga små kvantiteter utan förvarade tunnorna med livets vatten i sina magasin och källare. Man kan anta att under denna lagring av inköpt whisky så hände det saker i de fat som legat för magasinering en längre tid. En stor anledningen till att Whiskyn blev populärare söderöver (man hade ju redan druckit whisky i Skottland i ett par hundra år) var förövrigt en särskild skattelagstiftning på Gin, "the Gin act" som infördes 1736.
Det första dokumenterade beviset på att man hade hittat kopplingen mellan godare whisky och fatlagring var unde Kung George IV tid då Elizabeth Grant av Rothiemurchus 1822 skrev att den whisky som skickades till Kung George IV var whisky "long in wood, long in uncorked bottles, mild as milk, and the true contraband gout in it". Det var dock fortfarande vid denna tid endast överklassen som drack lagrad whisky. Gemene man drack fortfarande sin whisky direkt från pannan.
Det vore skoj om någon annan har en annan historia att berätta.
MacNilsson skrev:Det är väl rimligt att tänka sig att man ganska tidigt upptäckte fördelen med att låta whiskyn ligga på fat en tid. Det var naturligtvis främst ett sätt att förvara och tranportera whisky men man torde ju upptäckt ganska snart att spriten blev mjukare om den "glömdes" på faten.
Vad som argumenterar emot att det var bönderna och hembrännarna som upptäckte fördelen med fatlagring är att i stort sett alla hade tillgång till en brännare. Man behövde således aldrig transportera whiskyn några längre sträckor otan tappade upp whiskyn direkt i de lerkrus man drack ur. Inte förän man fick upp ögonen för whiskyn i de södra delarna av de Brittiska öarna. Detta skedde inte förän i början av 1700-talet.