MEN, (och nu kommer ni väl att hänga mig, rulla mig i tjära, skicka hot-PM osv..) enligt mig är överraskningsmomentet mindre i rökig whisky. Missförstå mig inte; jag tycker att en riktigt god Islaywhisky visst kan vara helt underbar, men röken är alltid dominerande. Visst har jag på något sätt lyckats ”träna” upp mina sinnen så pass att jag nu hittar oerhört mycket mer smaker och lukter i en rökig whisky än vad jag gjorde för bara några år sedan. Men ändock; röken är alltid det som dominerar, så överraskningsmomentet där är aldrig jättestort. Dvs, du vet vad du får; Rökig whisky, med -ibästa fall- nya bidofter och smaker.
Drar jag då paralleller med tex. Speysidewhisky, så upplever jag att överraskningsmomentet är oerhört mycket större varje gång. Här hittar jag inte bara nya smaker varje gång, utan påfallande ofta också nya dominerande smaker…
Observera att jag inte säger att Speysidewhisky därför är bättre. Detta handlar inte så mycket om smaken som sådan, utan om överraskningen i glaset...
Någon som håller med mig, eller som tycker att jag är helt ute och cyklar? Jag vet att majoriteten här på forumet är ”Peatfreaks” och därför som sagt; Ni tycker nog jag är helt vrickad…