Din första whisky

[deathstar]

efter att ha genomhärdat några år av Jack Daniels (man jobbar ju trots allt med rockmusik civilt), och billiga blends var jag på det klara med att whisky INTE var något man drack rent.

Men, under en semester med en vän i Skottland ropade han högt "Dalwhinnie! Det är ju en whisky för fxn!", vi svängde av A9:an, in på destilleriet - och historien (i min värld iallafall) skrevs om för alltid.

Dalwhinnie följdes tätt av Ben Nevis och Glenkinchie.

[Mickeman]

Blend hde jag använt i berusningssyfte i tonnåren, minns att det var Long John och Cola som gällde ett tag.

1986 gick jag och såg filmen the Highlander varpå jag genast ville visa mig tuff och inhandlade samma whisky som hjälten i filmen drack, Glenmorangie 10.

Den var god, men det var inte direkt kärlek.

Ett par år senare fick jag möjligheten att smaka Springbank 21 och Ardbeg 1975 samma kväll då jädrar small det till på båda fronterna och det blev klumpesex.

Dock var det dyra malter och jag studerade så det blev inget inhandlat förren ett par år senare och när flaska 2 skulle fylla på hade tillgång och priser rusat iväg... and the rest is history...

/

[peterekstrom]

Första malten kommer jag inte ihåg vilken det var.... men det var definitivt Lagavulin 16 som likt ett superlim fick mig att fastna i detta underbara träsk

Jag kan bara instämma i lovsången Lagavulin 16 yo kommer alltid att ligga i topp på min lista. Mer whisky för pengarna finns inte i min värld

[mattiaspetersson]

Den första whiskyn som verkligen gav ett positivt intryck var Balvenie Doublewood (vilken jag tycker är trevlig än idag). Efter lite Macallan sedan blev det naturligt att gå till Systembolaget och köpa hem en Lagavulin.

Föga originellt har det inköpet visat sig vara på forummet.

Mattias

[P-M]

Det omdömet har jag hört i olika versioner flera gånger om Lagavulin 16.

Trevlig känsla, eller hur?

Det är nästan så att man får en tår i ögat.

[Fogass]

Aberlour 10 år var det som tog mig med storm första gången.

[jojje]

Här var det visst länge sedan någon skrev så jag tar upp tråden igen.

Den whisky som gjorde "det" för mig var Talisker 10, som jag blev bjuden på hemma hos min frus kusin någon gång för kanske 6-7 år sedan. Efter detta ögonblick har jag i princip alltid haft den malten i skåpet. Men idag när jag såg efter så var det bara ett par 20-åringar som stod och häckade i ett hörn. Nåväl. Det e ju hyfsad whisky oxå.

/Johan

[Benke Olsson]

Inser nu att jag helt missat denna tråd , vilken ju borde vara en obligatorisk "inkörsport" till detta forum .

Nåväl. Först tyckte jag om whisky som Ballantines, Grant´s, Bells o.s.v. sedan fick jag en flaska J.W. Black Label utav en kompis som inte gillade whisky. Denna var nog den egentliga inkörsporten till "kvalitetsdrickandet" eller njutandet av whisky om man hellre vill säga så. Därefter (i samband med att jag träffade min fru) fick jag av en kompis till henne, smaka en H.P. 12yo och sedan var det kört för min del.

Tack Anders!! Men oj vad mycket pengar jag kunde lagt på annat om jag inte träffat dej .

[Mattias]

Den maltdryck som fick mig att fastna i whiskyträsket måste nog vara Lagavulin 16 (föga originellt). Detta hände någon gång -97/-98 när jag köpte min första "6 classic malts", sedan har det bara gått utför.

[whiskystore]

Det var en Whisky på 90-talet som hette springbank, man provade cv:n, 10, 12,15 och 21 åringen, ja vad ska man säga, yppersta klasswhiskyn, sen så utkristalliserades tolvan och tjugoetten som rysarbra whiskies, för min del så står 21:an fortfarande kvar som en världens bästa whiskies, ja kanske den bästa . !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!